Tvister mellan enskilda löses i regel i allmän domstol, det vill säga i tingsrätten. Om parterna däremot avtalat om att lösa tvisten på alternativt sätt är detta möjligt. I det här fallet fanns i avtalet en klausul som angav att tvist skulle lösas genom skiljeförfarande. Trots detta valde en avtalspart att vända sig till tingsrätten. Nu ska HD pröva om tingsrätten är behörig eller inte.

Det handlar om ett avverkningsbolag och ett skogsbolag. Avverkningsbolaget menar att det har en fordran på skogsbolaget.

Avverkningsbolaget stämde därför skogsbolaget i Värmlands tingsrätt. Tingsrätten beslutade dock att avvisa målet och helt enkelt inte pröva anspråket i sak. Detta eftersom avtalet mellan parterna innehöll en skiljeklausul. Tingsrätten ansåg sig helt enkelt inte behörig att avgöra tvisten.

Avverkningsbolaget överklagade avvisningsbeslutet till hovrätten. Hovrätten konstaterade att avtalet mellan bolagen angav att skiljeförfarande skulle tillämpas, medan standardavtalet (ABSE 09) som också tillämpades mellan parterna angav domstolsprocess. Det fanns alltså en motstridighet.

Hovrätten för Västra Sverige ansåg att tingsrätten inte beaktat detta och sköt därför tillbaka målet till Värmlands tingsrätt. Tingsrätten prövade sin egen behörighet för andra gången och beaktade denna gång motstridigheten mellan avtalet och standardavtalet. Tingsrätten ansåg att parternas avtal skulle ha företräde. Slutsatsen blev alltså att tingsrätten inte ansåg sig behörig och avvisade talan ännu en gång.

Avverkningsbolaget överklagade igen och behörighetsfrågan hamnade en andra gång i hovrätten. Hovrätten konstaterade att målet rör avtalstolkning och att de två skiljeklausulerna ”vid en bokstavstolkning” kan framstå som motstridiga. Hovrätten ansåg dock att ”en rimlig tolkning av avtalen leder till bedömningen att den två skiljeklausulerna kompletterar varandra”. Enligt avtalet har en part alltid rätt att väcka talan vid allmän domstol om tvisten rör ett belopp som inte överstiger tolv basbelopp. Eftersom talan inte avsåg ett belopp som översteg denna gräns har tingsrätten varit behörig att pröva målet, menade hovrätten.

Hovrätten fann alltså att tingsrätten var behörig. Detta beslut överklagades denna gång av skogsbolaget till Högsta domstolen.

Nu har HD meddelat prövningstillstånd, vilket innebär att HD ska pröva behörighetsfrågan. Om HD anser att tingsrätten är behörig kommer målet hänskjutas tillbaka till tingsrätten för att denna gång avgöra själva sakfrågan i målet. Om HD inte anser att tingsrätten är behörig kommer avverkningsbolaget istället få använda skiljeförfarande.

Vad innebär detta i praktiken?

• För att en domstol ska få ta upp ett mål måste den vara behörig. Är den inte det föreligger ett rättegångshinder och talan avvisas.

• För att domstolen ska vara behörig ska parterna antingen ha avtalat om att just den aktuella domstolen ska användas, alternativt följer behörigheten av rättegångsbalkens regler. I tvistemål brukar normalt svarandens (alltså den som blir stämd) hemvist vara styrande för i vilken tingsrätt talan ska väckas. Om den du vill stämma bor i Göteborg är därför inte Stockholms tingsrätt behörig, såvida inte behörigheten följer av annan omständighet.

Foto: Jessica Gow/TT

Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se