Vid utredningen av ett brott har polis och åklagare ett antal ”verktyg” som kallas för tvångsmedel. Det kan exempelvis röra sig om husrannsakan, häktning eller kroppsbesiktning. En del av dessa tvångsmedel innebär en begränsning av den grundlagsskyddade rätten till kroppslig integritet. Det är därför av största vikt att tvångsmedel endast används om alla förutsättningar för åtgärden är uppfyllda.

I juni 2016 uppgav en marockansk pojke vid en huvudförhandling rörande stöld att han i själva verket var 14 år och inte 17 år som han tidigare sagt. Den nya åldersuppgiften skulle innebära att pojken inte var straffmyndig.

Åklagaren och försvararen menade att det var nödvändigt med en åldersbestämning för att fullfölja huvudförhandlingen. Tingsrätten var av samma uppfattning och beslutade därför att ställa in huvudförhandlingen.

Några månader senare begärde åklagaren att en kroppsbesiktning skulle göras för att på det sättet utreda pojkens verkliga ålder. Åklagaren menade att frågan om pojken var straffmyndig eller inte hade betydelse för utredningen av brottet och att förutsättning därför fanns för att utföra en kroppsbesiktning.

Pojken vägrade detta med anledningen att det inte fanns uttryckligt lagstöd för åtgärden samt att den integritetskränkning som det skulle innebära inte vägdes upp av ändamålen med åtgärden.

Tingsrätten avslog åklagarens begäran. Anledningen var att tingsrätten inte ansåg att pojkens straffbarhetsålder var en omständighet som hade betydelse för att utreda brottet eftersom det framgår av lagen att en gärning är ett brott även om den begås av någon under 15 år. Tingsrätten beaktade även den allmänna restriktivitet som bör gälla vid tvångsmedelsanvändning.

Åklagaren överklagade men Svea hovrätt kom till samma slutsats som tingsrätten.

Riksåklagaren, RÅ, (som är landets högsta åklagare) beslutade att ta frågan till Högsta domstolen, HD. RÅ anförde att det finns lagstöd för att besluta om kroppsbesiktning i form av tand- och skelettröntgen och att dessa åtgärder är proportionerliga. En åklagares uppgift är att utreda om brott har begåtts och därefter om brottets ska åtalas eller inte. För att kunna följa den åtalsplikt som åklagare har är det därför nödvändigt att kunna utreda om en person är straffmyndig eller inte.

För att HD ska meddela prövningstillstånd så krävs att det rör sig om en fråga som behöver klargöras för ledningen av framtida rättstillämpning, vilket kallas att frågan har prejudikatvärde. RÅ menar att det är mycket viktigt att HD besvarar frågan om kroppsbesiktning överhuvudtaget är en möjlig åtgärd för att utreda en misstänkts ålder och i så fall under vilka förutsättningar tvångsmedlet får användas.

HD beslutar nu att meddela prövningstillstånd.

Vad innebär detta i praktiken? 

• HD finns för att vägleda de lägre domstolarna i svåra frågor om lagens tolkning och tillämpning. Hit kommer därför enbart mål som kan tillföra något nytt till rättstillämpningen. Tidigare i år har HD uttalat att tandröntgen kan utgöra en metod för åldersbestämning. Nu ska alltså frågan om under vilka omständigheter denna tandröntgen kan komma till stånd förhoppningsvis få ett svar.

• Proportionalitetsprincipen kallas den princip som alltid måste beaktas vid användningen av tvångsmedel. Det betyder att skälen för att utföra tvångsmedlet alltid måste väga tyngre än det intrång och obehag som åtgärden kan innebära för den enskilde.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Karin Arleskär 

karin.arleskar@alltomjuridik.se