HD oenig i nytt entreprenadmål

Högsta domstolen har nyligen avgjort en entreprenadtvist gällande en fordran på tilläggsarbete. Entreprenören ville ha betalt, medan beställaren ansåg att fordran blivit preskriberad. HD gör en omfattande avtalstolkning och vi ger dig en grundlig genomgång av domen. På så vis kan du som icke-jurist förstå lite bättre hur tvisten löstes.

Högsta domstolen är i huvudsak en renodlad prejudikatdomstol. Detta innebär att endast mål där rättsläget är oklart släpps upp till prövning. Det kan handla om att tingsrätter och hovrätter dömer olika i den aktuella typen av mål, eller att frågan i målet helt enkelt aldrig har prövats innan. I en sådan situation kan HD döma i målet, för att därigenom bli vägledande för resten av rättsväsendet.

Nyligen avgjorde HD en entreprenadtvist. Beställaren och entreprenören hade avtalat om en ombyggnation av lokaler, där arbetet utfördes 2007 och 2008.

2009 framställde entreprenören ett skriftligt krav på drygt 650 000 kronor för tilläggsarbeten som uppkommit. Beställaren hävdade att fakturan inte kunde betalas, eftersom fordringen hunnit preskriberas. Det hade helt enkelt gått för lång tid.

Parterna tillämpade ABT 94. Enligt standardavtalet gällde en preskriptionstid för fordringar på tilläggsarbete om sex månader från entreprenadens godkännande. Beställaren och entreprenören var överens om att man hade gjort avsteg från ABT 94, genom att istället ha en preskriptionstid om tre månader räknat från ”godkänd slutbesiktning”.

Detta kan tyckas extremt tydligt, men ändå lyckades parterna hamna i tvist. Underentreprenörens arbeten slutbesiktades, men det skedde aldrig någon besiktning av totalentreprenaden. Däremot gjordes en s.k. garantibesiktning 2010.

Oense om slutbesiktning
Beställaren ansåg att preskriptionstiden skulle räknas från slutbesiktningen av underentreprenörernas arbeten och då även totalentreprenaden borde ha besiktigats. På så vis ansåg beställaren att fordran var förfallen.

Entreprenören ansåg däremot att eftersom någon slutbesiktning aldrig gjorts, så skulle enligt ABT 94 preskriptionstiden istället bli 10 år för sitt anspråk. I andra hand hävdade entreprenören att de tre månaderna skulle räknas från garantibesiktningen 2010, vilket skulle göra att kravbrevet 2009 inte skulle anses preskriberad.

Just den här delikata frågan blir givetvis avgörande för hela målets fortsättning. Det som då sker är att just den rättsfrågan bryts ut och prövas separat, i en så kallas mellandom. HD prövar alltså bara denna delfråga.

Vad säger HD?
Enligt HD saknar ABT 94 bestämmelser om vad som gäller för preskriptionstid för fordran på tilläggsarbete ifall en slutbesiktning aldrig görs.

Däremot innehåller ABT 94 olika bestämmelser om garantitid, vilket alltså inte är samma sak som preskriptionstid för fordran. Normalt räknas garantitiden från den dag då entreprenaden slutbesiktats. Om en slutbesiktning inte görs anger standardavtalet att garantitiden ska räknas ifrån den dag som besiktningen ”rätteligen skulle ha verkställts”. HD konstaterar också att samma sak gäller rörande betalning av kontraktssumman.

Det som HD gör är en så kallad avtalstolkning. När standardavtalet inte reglerar den uppkomna situationer måste HD ”fylla ut” avtalet och definiera vad som ska gälla. Det är därför en första utgångspunkt att snegla på liknande bestämmelser i avtalet och ta ställning till om man kan föra över principer från dessa regler till den oreglerade situationen.

HD skriver:

Tolkningsfrågan i målet är närmare bestämt om preskriptionsregeln i ABT 94 kap. 6 § 13 utan uttryckligt stöd i de allmänna bestämmelserna kan anses innebära, att om entreprenaden inte på det sätt som är tänkt har godkänts vid en slutbesiktning därför att någon slutbesiktning inte har hållits, så ska preskriptionstiden börja löpa från den tidpunkt en slutbesiktning rätteligen skulle ha genomförts.

HD:s avtalstolkning
Först konstaterar HD att ABT 94 numera har ersatts av ABT 06 och att motsvarande regel har fått annan utformning enligt de nya avtalen.

HD har tidigare under de senaste åren prövat flertalet tolkningsfrågor rörande AB- och ABT-avtal. På så vis har HD själv skapat en viss metod kring hus dessa entreprenadrättsliga standardavtal ska tolkas.

HD skriver att gemensam partsavsikt ska väga tyngst. Detta är standard inom avtalsrätten och innebär i princip att om det kan bevisas att parterna haft ett visst syfte med avtalet eller velat att en viss situation skulle regleras på ett visst vis, så är det som ska gälla. Om inte detta kan fastställas eller om några sidohandlingar till själva avtalstexten kan vittna om vad parterna faktiskt tänkt när avtalet skrevs så ska tolkningen istället utgå från ordalydelsen i avtalet.

När avtalets innebörd sedan ska tolkas ska man försöka se avtalet som en helhet och en eventuell oklarhet kan lösas genom att titta på andra bestämmelser och systematiken i avtalet.

Om inte heller detta ger något tydligt svar kan tolkningen göras i ljuset av de lagar som finns på området, som avtalats bort genom standardavtalet. Lagarna anger nämligen ändå ofta någon slags branschpraxis.

Sist men inte minst ska en slutlig rimlighetsbedömning göras.

HD: Ändamålsskälen talar för, men det vore att gå för långt
HD konstaterar först att den nu omtvistade frågan inte verkar ha diskuterats av parterna på förhand. Därav finns ingen gemensam partsavsikt att utgå ifrån.

Ordalydelsen enligt avtalet är som bekant att preskriptionstiden börjar löpa när entreprenaden har godkänts. Enligt HD kan denna ordalydelse inte ge stöd för att preskriptionstiden istället skulle börja löpa från det att en besiktning borde ha gjorts.

Det finns enligt HD en viss systematik i avtalet, med liknande bestämmelser. Trots detta anser inte HD att dessa kan ändra tolkningen. Ordalydelsen säger att preskriptionstiden löper från entreprenadens godkännande. Att andra bestämmelser anger annorlunda är inte tillräckligt, enligt HD.

HD skriver följande stycke, som sammanfattar tolkningen väldigt väl:

Preskriptionsregeln i ABT 94 kap. 6 § 13 är skriven för det fallet att det genom en slutbesiktning har klarlagts att entreprenaden har godkänts. Vad som i preskriptionshänseende gäller när någon slutbesiktning inte har hållits är oreglerat i ABT 94, och inte heller ger dess systematik eller dispositiv rätt någon direkt ledning. Ändamålsskäl talar för att bestämmelsen ska tillämpas också när någon slutbesiktning inte har skett, och att preskriptionstiden då ska börja löpa när entreprenören har avslutat sina arbeten. Men i ljuset av att det rör sig om en preskriptionsbestämmelse skulle en sådan utfyllande tolkning sträcka sig för långt.

HD finner därför att preskriptionstiden inte börjat löpa – eftersom någon slutbesiktning aldrig gjordes. På så vis är inte fordran för entreprenörens tilläggsarbeten förfallen.

HD är dock mycket oenigt. Två av fem justitieråd är skiljaktiga och anser att fordran är preskriberad. Preskriptionstiden börjar löpa redan när slutbesiktning rätteligen skulle ha skett.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Om en slutbesiktning inte görs börjar inte preskriptionstiden för entreprenörens fordran för tilläggsarbeten att löpa. Detta under förutsättning att ABT 94 tillämpas och att inget annat avtalats eller avsetts.
  • Det är inte omöjligt att den ”lucka” som HD nu fyllt ut kommer att regleras i nästa version av ABT-avtalet. På så vis skulle detta prejudikat förlora en stor del av sitt värde.

 

Foto: Bertil Enevåg Ericson/TT

nils webb

Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se 

Dela

Certifierad E-handel
Allt om Juridiks webbplats är en Certifierad E-handel, vilket innebär att du kan handla tryggt hos oss med ett köpskydd om något skulle bli fel.
© 2024 Allt Om Juridik. All rights reserved.

Bli gratismedlem!

Registrera dig och få tillgång till avtalsmallar och nyhetsbrev.
1
Kontaktuppgifter
2
Företagsuppgifter
3
Lösenord
Samtycke*

Logga in

Bli gratismedlem!

Registrera dig och få tillgång till avtalsmallar, webbinarium
och nyhetsbrev.
1
Kontaktuppgifter
2
Lösenord
Samtycke*