När en ägare av ett aktiebolag ville få pengar av bolaget för att finansiera ett privat fastighetsköp åtalades han för brott mot låneförbudet. Enligt ägaren var utbetalningen att se som en förtidsutdelning. HD bedömer att utbetalningen inte var att betrakta som ett penninglån och friar ägaren från brott mot aktiebolagslagen.
En grundare och majoritetsägare av ett aktiebolag skulle göra ett privat fastighetsköp och krävde då in en skuld som bolaget hade till honom. Pengarna räckte dock inte till och ägaren mejlade bolagets ekonomichef och begärde en ”extra utdelning” på 1,1 miljoner kr. Bolaget betalade ut beloppet till ägarens privata konto. Något formellt beslut om utdelning fattades inte i samband med utbetalningen och minoritetsaktieägaren i bolaget blev aldrig tillfrågad. Beslut om vinstutdelning från bolaget fattades först vid bolagsstämman samma år, dock nio månader efter utbetalningen.
Ägaren åtalades för att han, genom utbetalningen på 1,1 miljoner kr, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet överträtt låneförbudet i aktiebolagslagen. Förbudet innebär att ett aktiebolag inte får lämna penninglån till sina aktieägare och styrelseledamöter. Ägaren förnekar brott och menar att syftet med transaktionen var att få utdelning och att han aldrig avsett att låna medel från bolaget. Tingsrätten dömde ägaren till villkorlig dom och dagsböter medan hovrätten friade honom. Enligt Högsta domstolen (HD) framstår utbetalningen som ett förskott på en vinstutdelning som var avsedd att formaliseras senare. I vilken utsträckning ett förskott ska bedömas som ett dolt penninglån får bedömas med hänsyn till omständigheterna i fallet.
HD gör bedömningen att den långa tiden på nio månader mellan utbetalningen och det formella beslutet om vinstutdelning talar mot att utbetalningen utgjorde ett led i en kommande utdelning. Av betydelse i fallet är dock bolagets ekonomiska förhållanden och utdelningskapacitet den tid som utbetalningen skett. Det finns underlag som visar att det under tiden för utbetalningen fanns utrymme för utdelning motsvarande återstående fritt eget kapital enligt balansräkningen för räkenskapsåret innan på cirka 1,5 miljoner kr. Omständigheterna gav därför anledning att räkna med att det vid en bolagsstämma under första halvåret året därpå skulle kunna beslutas om utdelning med ett belopp som motsvarade det utbetalade beloppet.
Med bakgrund av detta ska utbetalningen inte ses som ett penninglån och aktieägaren frias från brott.
__________________________________
Författare: Stephanie Ohlsson, Allt om Juridik
Källa: Blendow Lexnova
Foto: Leif R Jansson / SCANPIX
