Högsta domstolen avslår Julian Assange överklagande och fastställer hovrättens beslut om att Wikileaksgrundaren ska vara fortsatt häktad i sin frånvaro.

Domstolen skriver att häktningen varat under mycket lång tid men anser inte att fortsatt häktning skulle strida mot proportionalitetsprincipen.

”Efter hovrättens beslut har förundersökningsledaren emellertid vidtagit åtgärder för att få till stånd ett förhör med JA (Julian Assange) i London. Det allmänna intresset av att utredningen kan fortsätta väger tungt.”

Domstolen har tagit hänsyn till att Julian Assange tidigare har varit berövad friheten och haft restriktioner i Storbritannien i samband med prövningen av en europeisk arresteringsorder, men inte till att han efter de brittiska domstolarnas prövning har vistats på en ambassad.

En av HD:s domare – Svante O Johansson – har en annan uppfattning och anser att häktningen borde hävas. Johansson anser att “skälen för fortsatt häktning inte anses väga så tungt att de uppväger det intrång och men som åtgärden i praktiken skulle innebära för JA [Julian Assange, reds anm.]. Ett beslut om häktning står därför i nuläget i strid med proportionalitetsprincipen.”

Läs beslutet här>>

Vad innebär detta i praktiken?

• HD har här endast prövat häktningsfrågan och huruvida det är rimligt och proportionerligt att låta häktningen fortgå, trots att Assange har varit häktad under så lång tid. HD har inte prövat anklagelserna mot Assange avseende våldtäkt.

• När en person hålls häktad innebär detta en stor inskränkning i personens fri- och rättigheter i och med att det rör sig om ett frihetsberövande som är fullt jämförbart med fängelse. Det anses dock motiverat att hålla personer häktade i vissa fall, för att kunna lagföra dem och utreda det eventuella brottet. Åklagare får dock inte häkta, utan beslutet måste fattas av domstol. Dessutom måste det finnas s.k. häktningsskäl – exempelvis att brottet är grovt, att det finns risk att den misstänkte skulle fly om den var försatt på fri fot eller att den misstänkte skulle riskera att begå nya brott. Sverige har fått kritik internationellt, bland annat av Europadomstolen, för att häktningstiderna är för långa i vissa fall.

Foto: John Stillwell/TT

Jaqueline Balcer Bednarska/Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se