Det blev en dyr historia för ett byggföretag som skulle utföra en entreprenad i en kvinnas lägenhet. Byggbolagets chef och kvinnan hade olika uppfattning kring priset och vad som skulle utföras. När tingsrätten fick avgöra tvisten blev det en svidande förlust för byggbolaget.
Vi får gå tillbaka i tiden till oktober 2013. Kvinnan hade anlitat byggbolaget för några andra transporttjänster och hade i samband med det lärt känna byggbolagets chef. När kvinnan en tid senare skulle renovera sin lägenhet, i samband med att det skulle säljas, begärde hon därför en offert av byggbolaget. Till slut valde kvinnan emellertid att anlita en annan hantverkare.
Kvinnan ångrade sig dock relativt snabbt. Några dagar efter att hon valde en annan hantverkare skickade hon ett sms till chefen på byggbolaget och frågade om han kunde utföra vissa arbeten i lägenheten. Samma kväll möttes de upp och det är här historierna börjar att gå isär.
Vad skulle kvinnan betala egentligen?
Kvinnans version är att de båda muntligen kom överens om att mannen skulle måla tio köksluckor och en vägg till ett fast pris om 7.000 kronor.
Mannen hävdade däremot att de hade kommit överens om sanering, tapetsering samt målning av golv och väggar, vilket skulle kosta 100.000 kronor.
Problemen slutade inte här. Dagen därpå avbeställde kvinnan arbetena. Då hade redan arbetet påbörjats och enligt byggbolaget färdigställts till två tredjedelar, vilket gjorde att byggbolaget ansåg att man hade rätt till betalning.
Byggbolaget stämde kvinnan
Byggbolaget lämnade därför in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt där man krävde kvinnan på 116.000 kronor. Denna kostnad avsåg kostnaden för själva entreprenaden, men också för transport och ränta.
Som konsument är man visserligen väldigt skyddad i sådana här lägen, tack vare konsumenttjänstlagen. En kund som avbeställer har i princip rätt att få arbetet avblåst direkt. En entreprenör kan (i regel) inte tvinga en konsument att få fortsätta arbeta. Däremot kan det hända att konsumenten måste betala ersättning för arbete som ännu inte utförts.
Byggbolaget menade att man på grund av kvinnans beställning inte hade kunnat ta på sig något annat arbete under den aktuella tidsperioden, vilket är ett krav för att få betalt för ännu inte utförda tjänster. Därigenom hade byggbolaget lidit en förlust motsvarande det pris man kommit överens om (enligt byggbolaget: över 100.000 kronor inräknat ränta och transport) minus det belopp kvinnan faktiskt medgett att betala.
Kvinnan ansåg som bekant att det avtalade priset var 7.000 kronor och hon ansåg att hon bara var skyldig att betala 3.000 av dessa 7.000 kronor för det arbete som hade utförts innan hon avbeställde.
Tingsrätten gick på kvinnans linje
Eftersom det är en konsumentsituation är det upp till näringsidkaren att bevisa det mesta i rätten. Man jobbar i uppförsbacke, skulle man kunna säga.
Byggbolaget behövde alltså bevisa att det verkligen var det högre priset som gällde. Det anser inte tingsrätten att bolaget har lyckats göra.
Tingsrätten tar i sin dom bland annat fasta på att byggbolagschefen skickat ett sms till kvinnan där han föreslagit ett pris om 20.000 kronor. Kvinnan hade då svarat att hon inte hade råd med en sådan stor summa.
Tingsrätten skriver med anledning av meddelandet:
”Det är svårt att förstå varför [byggbolagschefen] funnit anledning att skicka det meddelandet om parterna tidigare under kvällen hade kommit överens om ett pris om 80.000 kr exklusive moms.”
Vidare tycker inte heller domstolen att byggbolaget har kunnat bevisa att några transporter verkligen ägt rum, varför någon ersättning för dessa inte heller kan utdömas. Bland annat drar rätten den slutsatsen utifrån att mannen och kvinnan haft en omfattande sms-konversation där några transporter aldrig nämnts.
Sist men inte minst anser domstolen inte heller att byggbolaget har lyckats bevisa att man skulle gått miste om inkomster till följd av kvinnans avbeställning eller lidit någon annan skada.
Av de yrkade 116.000 kronorna dömer därför tingsrätten att kvinnan bara ska betala 3.000 kronor – vilket är precis den summa som kvinnan medgett att betala.
Detta gör att kvinnan helt anses ha vunnit målet. Effekten blir att alla rättegångskostnader (vilket i praktiken är uteslutande advokatersättning) landar på byggbolaget. Utöver sina egna rättegångskostnader måste byggbolaget dessutom ersätta kvinnan för hennes rättegångskostnader, som stannade vid drygt 170.000 kronor.
Sammantaget stämde alltså bolaget kvinnan på 116.000 kronor – men fick i slutändan betala kvinnan 170.000 kronor.
Det blev med andra ord en dyr entreprenad, kan man lite cyniskt säga.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Nils Ivars / Jaqueline Balcer Bednarska, Dagens Juridik
nils.ivars@alltomjuridik.se
