En kvinna anmälde sin före detta pojkvän för flera fall av misshandel, våldtäkt och frihetsberövanden som hon påstod inträffat vid olika tillfällen mellan december 2015 och januari 2016. Hon åtalades senare för att ha ljugit och motivet ska ha varit hämnd ex-pojkvännen. Kvinnan till bland annat fängelse i ett och ett halvt år. Kvinnan friades i tingsrätten men döms nu i hovrätten, som anser att det står klart att brottsanklagelserna varit falska.
Kvinnan hade efter att deras relation avslutats vid ett flertal tillfällen anmält mannen och påstått att han hade misshandlat, frihetsberövat och våldtagit henne. Flera polisutredningar inleddes och ex-pojkvännen blev vid två tillfällen frihetsberövad på grund av brottsmisstankarna. Utredningarna lades så småningom ned och misstankarna mot mannen avskrevs. Kvinnan blev istället misstänkt för att ha hittat på de brott hon anklagat mannen för.
Friades i tingsrätten
Kvinnan åtalades så småningom för falsk angivelse och falsk tillvitelse. I tingsrätten vittnade flera personer om att kvinnan frivilligt befunnit sig hos mannen och därefter lämnat hans bostad i taxi vid tidpunkten för det påstådda frihetsberövandet. Det gick även att bevisa att kvinnan faktiskt beställt en taxi från den före detta pojkvännens bostad. Domstolen ansåg dock inte att det var bevisat att de händelser som kvinnan påstod hade inträffat inte hade hänt och hon friades därför.
Döms i hovrätten
Hovrätten gör dock en annan bedömning än tingsrätten. Hovrätten konstaterar att kvinnan har låg trovärdighet. Hovrätten pekar på att kvinnan tidigare ljugit – bland annat vid ett tillfälle då hon påstått att hon varit gravid med ex-pojkvännens barn.
Hovrätten konstaterar att det är bevisat bland annat utifrån vittnesuppgifter att de anklagelser kvinnan riktat mot mannen är falska. Vittnen har till exempel intygat att kvinnan anlänt ensam och frivilligt vid det tillfälle där hon påstått sig ha blivit frihetsberövad i nära ett dygn. Även den tekniska bevisningen ger stöd till åtalet. Exempelvis hade kvinnan vid anmälan om våldtäkten lämnat in en nedblodad t-shirt under påstående att hon torkat bort sitt blod med den efter våldtäkten. Dock visade en teknisk undersökning att blodet inte kom från kvinnan, utan från ex-pojkvännen. Skriftliga meddelanden från kvinnan till mannen tyder också på att hon varit ute efter att hämnas på honom sedan han, mot hennes vilja, avslutat deras relation.
Mot denna bakgrund döms kvinnan för flera fall av falsk angivelse och falsk tillvitelse. Brottet anses allvarligt då mannen under två omgångar varit frihetsberövad och stora resurser lagts på att utreda den påstådda brottsligheten. Hon döms till ett och ett halvt års fängelse samt att betala skadestånd till mannen på 80 000 kronor.
Visste du att…
• Falsk angivelse är när någon avsiktligen försöker få någon som man vet är oskyldig att bli dömd för ett brott. Det maximala straffet för brottet är två år.
• Den primära skillnaden mellan falsk angivelse och falsk tillvitelse är att för att någon ska dömas för falsk angivelse krävs att man lämnar uppgifter till en myndighet i syfte att personen ska åtalas. För att man ska dömas för falsk tillvitelse finns det inte något sådant krav på uppsåt.
Amalia Stenberg
Amalia.Stenberg@alltomjuridik.se
