fbpx
 
29 april, 2015

Halvdansk pojke får inte ta mammas flicknamn som mellannamn

En namnändring är inte en självklarhet. En halvdansk pojke har fått nej till att ha sin mammas flicknamn som mellannamn. EU-rätten träder in i namnfrågor, men Skatteverkets beslut anses förenlig med EU-reglerna. Detta står klart efter att Skatteverket vunnit mot familjen i Kammarrätten.

En pojke bor sedan födseln i Sverige men är medborgare i både Sverige och Danmark. Pojkens föräldrar har samma efternamn som pojken och hans mamma har sitt efternamn som ogift som mellannamn.

Genom sina två föräldrar anmälde pojken att hans mammas mellannamn också skulle vara hans mellannamn. Pojken gjorde bland annat gällande att svensk rätt i detta hänseende strider mot EU-rätten.

Skatteverket avslog dock anmälan.

Pojken överklagade, men Förvaltningsrätten i Malmö ansåg inte att det fanns någon möjlighet att godkänna namnet som mellannamn även för pojken och avslog överklagandet.

Kammarrätten i Göteborg anför nu att det av EU-domstolens praxis inte kan dras mer långtgående slutsatser än att EU-rätten bara syftar till att säkerställa att personer har rätt att bära samma efternamn oavsett EU-land. En person ska alltså inte kunna ha olika efternamn i olika länder.

Kammarrätten konstaterar att pojken genom beslutet har behandlats på samma sätt som personer med endast svenskt medborgarskap, eftersom svensk lag inte heller ger dessa personer rätt att förvärva en förälders mellannamn, i de fall föräldrarna bär samma efternamn.

En sådan likabehandling är godtagbar, eftersom han också befinner sig i en likadan situation som personer med endast svenskt medborgarskap. Danska myndigheter har nämligen inte fattat något beslut avseende hans namn och han förekommer i officiella danska register endast genom sitt danska pass, där hans namn anges på samma sätt som i hans svenska pass.

Såvitt framkommit bär pojken enligt kammarrätten alltså samma namn i Sverige som i Danmark. EU-rätten bör därför vara uppfylld.

Hans överklagande avslås därför.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Att namnbyte är en EU-rättslig angelägenhet kan tyckas märkligt. Orsaken till detta är att varje person som är medborgare i ett EU-land också klassas som unionsmedborgare. I syfte att värna rörlighet avseende både människor, varor, tjänster och kapital är det av vikt att namnreglerna fungerar lika i den mån att du ska ha rätt till ditt namn oavsett var i EU du befinner dig. Därför blir namnfrågor en EU-rättslig fråga.
  • Namnbyten i Sverige hanteras av två olika myndigheter, PRV och Skatteverket. Läs här om vilken myndighet som hanterar de olika namnförändringarna »

 

Foto: Andrew Harnik/TT
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Nils.

Nils Ivars/Eva Clasö

nils.ivars@alltomjuridik.se