Grannfejd om hönsgård hamnade i domstol

Att ha djur hemma är inte alltid helt friktionsfritt – och i vissa fall krävs till och med tillstånd. Efter överklaganden upp domstol står det nu klart att en kvinna måste tåla att grannen har 15 hönor och en tupp på gården.

Allt började med att Myndighetsnämnden för Karlskoga och Storfors kommuner beslutat att ge tillstånd till en fastighetsägare i Storfors kommun att ha 15 hönor och en tupp på fastigheten.

En granne överklagade beslutet. Grannkvinnan hävdade att hon inte ville ha höns på andra sidan staketet eftersom det, enligt henne, skulle bli både oljud och lukt även på hennes fastighet. Kvinnan som sökt tillståndet var dessutom inte själv boende på fastigheten. Dessutom hävdade grannen att den sökande kvinnan inte inhämtat godkännanden från samtliga grannar i närheten.

Länsstyrelsen i Värmland konstaterar att sökanden tydligt redovisat hur hon avsett hålla hönsen och hur både avföring och utfodring ska gå till. Länsstyrelsen ansåg sammantaget att det inte fanns skäl att neka kvinnan rätten att ha höns.

Hönsen bedömdes helt enkelt inte vara en olägenhet. Bland annat motiverar Länsstyrelsen beslutet med att det ska finnas en mörk gardin som ska avhålla tuppen från att gala.

Grannen överklagade även detta beslut, denna gång till nästa insats, vilken är Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt. Grannen stod fast vid sina ståndpunkter och betonade även att det är opassande att ha hönsen 17 respektive 27 meter från en ute plats och hus – och att hönsen ibland kan komma ännu närmare, då de går fritt.

Mark- och miljödomstolen gör dock ingen annan bedömning än Länsstyrelsen i Värmland.

Grannen kan överklaga även detta beslut, men det krävs särskilda skäl för att få prövningstillstånd i Mark- och miljööverdomstolen.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Utgångspunkten vid de flesta myndighetsbeslut (exempelvis ett tillståndsbeslut) är att den som beslutet angår och ”går emot” har rätt att överklaga. I det aktuella fallet ansågs grannarna vara berörda av beslutet, varför de ges talerätt. Vem som helst kan alltså inte överklaga vilket beslut som helst. I vissa fall kan talerättsfrågan vara svår att bena ut på rak arm och det finns gedigen praxis och juridisk forskning gällande just vem som ska ha rätt att överklaga.

 

Foto: Janerik Henriksson/TT

 

Nils1.3

Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se

 

Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Kontakta oss för kostnadsfri rådgivning kring dina frågor

Dela

Certifierad E-handel
Allt om Juridiks webbplats är en Certifierad E-handel, vilket innebär att du kan handla tryggt hos oss med ett köpskydd om något skulle bli fel.
© 2024 Allt Om Juridik. All rights reserved.

Logga in

Vill du ha kostnadsfri rådgivning?
Boka en tid med oss, när det passar dig!

Boka rådgivning så ser vi hur vi kan hjälpa just er verksamhet med juridiken. – helt kostnadsfritt. Välj en tid som passar dig och låt våra experter ge dig de verktyg du behöver.

Bli gratismedlem!

Registrera dig och få tillgång till webbinarium, avtalsmallar och nyhetsbrev.
1
Kontaktuppgifter
2
Företagsuppgifter
3
Lösenord
Samtycke*

Logga in

Bli gratismedlem!

Registrera dig och få tillgång till avtalsmallar, webbinarium
och nyhetsbrev.
1
Kontaktuppgifter
2
Välj ditt lösenord
Samtycke*