fbpx
 
22 oktober, 2016

Granne får inte överklaga bygglov – var inte ”särskilt berörd”

Vid bygglovsärenden finns det en möjlighet för berörda grannar att överklaga beslut hos Länsstyrelsen. En kvinna i Göteborgs kommun gjorde just detta, men talan avvisades eftersom hon inte ansågs vara särskilt berörd av beslutet. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, fastslår nu Länsstyrelsens beslut.

I september år 2015 meddelade byggnadsnämnden i Göteborgs kommun ett positivt förhandsbesked gällande en nybyggnad av bostadshus på en fastighet. Ett förhandsbesked kan begäras i ett tidigare skede än själva bygglovet, för att få svar på om det överhuvudtaget är möjligt att bygga på den aktuella platsen. Efter ett positivt förhandsbesked måste bygglov sökas inom två år.

En kvinna överklagade förhandsbeskedet till Länsstyrelsen och anförde bland annat att hänsyn inte tagits till trafiksituationen på den smala grusväg där det tilltänkta huset skulle byggas. Kvinnan själv bodde på samma återvändsgata som fastigheten i fråga.

För att ha rätt att överklaga i bygglovsärenden krävs att den som klagar har ett sådant intresse i saken att rätten att överklaga är befogad. Finns ett sådant intresse kallas det att vara sakägare.

Och vem är då sakägare? De grannar som bor på en direkt angränsande fastighet till den där bygget ska ske kallas rågrannar. Rågrannar blir automatiskt sakägare och har alltså alltid rätt att överklaga beslut.

Även övriga grannar kan i vissa fall överklaga om de ses som ”särskilt berörda”. Av tidigare praxis framgår att man som granne inte kan ses som särskilt berörd enbart för att man kommer se en förändring i sin omgivning. Det krävs att åtgärden inverkar på grannens förhållanden i något högre grad än så, exempelvis eftersom bygget kommer påverka utsikten eller liknande.

Länsstyrelsen avvisade kvinnans talan eftersom hon inte bodde på en direkt angränsande fastighet och inte heller hade visat att hon var särskilt berörd av någon annan anledning.

Specialdomstolarnas slutsatser annorlunda

Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt, MMD, kom till en annan slutsats än Länsstyrelsen. MMD beaktade det faktum att kvinnans fastighet låg på samma återvändsgata samt på ett relativt kort avstånd från den aktuella fastigheten. Det poängterades även att det var ett område med smala och trånga vägar. På grund av detta ansåg MMD att kvinnan var särskilt berörd och därför hade rätt att överklaga byggnadsnämndens beslut. Saken återfördes till Länsstyrelsen för prövning av själva sakfrågan, nämligen om beslutet om positivt förhandsbesked var korrekt.

Fastighetsägaren överklagade ännu en gång. Denna gång till Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, som inledningsvis konstaterar att frågan gäller om kvinnan kan ses som särskilt berörd eller inte eftersom hon inte har talerätt som rågranne. MÖD kommer till slutsatsen att även om hänsyn tas till den begränsade framkomligheten på vägen så kan uppförandet av ett enbostadshus inte förväntas ha en sådan påverkan på trafiksituationen att kvinnan kan ses som särskilt berörd. Därmed fastställer MÖD Länsstyrelsens beslut att avvisa kvinnans talan.

Effekten blir alltså att kvinnan inte har rätt att överklaga grannens förhandsbesked för bygglov.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Om du som granne vill överklaga ett förhandsbesked eller ett bygglov måste du antingen vara rågranne eller ”särskilt berörd” av beslutet av något annat skäl. Det krävs, som vi kan förstå av detta fall, ganska mycket för att ses som särskilt berörd.
  • Även om kvinnan varit särskilt berörd av beslutet och därmed haft rätt att överklaga så innebär inte det per automatik att hon hade fått rätt i själva sakfrågan. Här bedömdes enbart frågan om kvinnans intresse var tillräckligt för att ge henne rätten att föra process överhuvudtaget. Om vem som helst kunde överklaga alla beslut skulle det bli en allt för stor belastning på domstolarna.

 

Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Karin stor

Karin Arleskär 

karin.arleskar@alltomjuridik.se