Tre personer som friats i tingsrätten för brott mot tystnadsplikt efter ett reportage i Göteborgs-Posten frias nu även i hovrätten.
I februari förra året väckte Justitiekanslern, JK, åtal mot tre personer på Göteborgs-Posten.
Bakgrunden var ett reportage i tidningen där en kvinna som blivit våldtagen ställde upp och berättade sin historia. Kvinnan, som kunde kännas igen på en bild i artikeln, hävdade att hon hade krävt att få vara anonym i tidningen.
De åtalade – en reporter, en fotograf och en ansvarig redaktör – nekade till brott och menade att kvinnan inte hade begärt att få vara helt anonym. Kvinnan å sin sida hävdade att “anonym” är ett absolut begrepp.
JK ansåg att de tre medarbetarna i strid med tryckfrihetsförordningen röjt en källas identitet och beslutade därför för att väcka åtal. Den avgörande frågan vid tingsrättens prövning var om kvinnan hade gett sitt samtycke till att hennes identitet röjdes.
Tingsrätten konstaterade att det var klarlagt att kvinnans identitet hade röjts. Rätten anförde att parterna uppgett olika uppfattningar huruvida kvinnan lämnat sitt samtycke eller inte och att det inte fanns någon anledning att bortse från någon av uppfattningarna. Med anledning av detta fann tingsrätten att åklagaren inte lyckats bevisa att samtycke saknats, och ogillade åtalet.
Domen överklagades till hovrätten som nu fastställer underinstansens friande dom.
Hovrätten konstaterar att kvinnans anonymitet till viss del röjts. I frågan om i vilken grad kvinnan samtyckt till hur text och bilder blev i tidningen skriver rätten att ord står mot ord och att åklagaren inte kunnat bevisa att samtycke saknats.
På Göteborgs-Posten togs hovrättsdomen emot med blandade känslor.
– Det är klart att det känns skönt att våra medarbetare frias från misstankarna. Men det är samtidigt svårt att vara glad. I botten finns ju en person som känner sig sviken av GP och det är mycket tråkigt och beklagligt, säger redaktionschefen Anders Goliger till TT.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: Fredrik Persson/TT
Vanja Eriksson
