En man som omtalades negativt i en tråd på internetforumet Flashback ville att söktjänsten Google skulle ta bort de träffar som ledde till tråden då man sökte på hans namn. Google gick dock inte med på hans krav och han stämde företaget för olovlig hantering av personuppgifter. Mannen förlorar dock målet i Stockholms tingsrätt såväl som i Svea hovrätt.
En man som tidigare varit styrelsesuppleant och affärsutvecklingschef i ett bolag som sedermera försatts i konkurs omtalades i en tråd på diskussionsforumet Flashback. I tråden skrevs det allmänt nedsättande om bolaget och mannen själv kallades bland annat för ”slempropp” och ”homofilslem”. Vid en google-sökning på mannens namn kom Flashback-tråden upp som en av de första träffarna, och mannen begärde därför att Google skulle ta bort träffarna. Han fick dock inget gehör och stämde därför Google vid Stockholms tingsrätt. Han begärde samtidigt skadestånd för otillåten behandling av personuppgifter.
Google hävdade å sin sida att bolaget inte kan ansvara för uppgifter som en tredje part lämnar på en annan hemsida, såsom Flashback. Google menade dessutom att det finns ett allmänintresse för diskussionstråden i dess helhet samt för det bostadsprojekt som mannens företag varit inblandade i och som ledde till dess konkurs.
Google har behandlat personuppgifter
Stockholms tingsrätt konstaterade att uppgifterna om mannen utgör personuppgifter som Google får anses ha behandlat och att Googles personuppgiftsansvar omfattar hela den länkade Flashback-tråden. Hanteringsreglerna i PuL blir tillämpliga i och med att Google Search enligt tingsrätten utgör en strukturerad databas där man kan söka på namn och personnummer i syfte att ta fram uppgifter om en viss person.
Allmänhetens intresse trumfar den enskildes intresse
Slutligen gjorde tingsrätten en intresseavvägning mellan allmänhetens intresse av att ta del av uppgifterna och mannens rätt till privatliv. Bolagets affärer innan konkursen hade kommit att få visst mediautrymme och mannen hade haft en roll som inte var obetydlig i bolaget. Dessutom var det endast var några år sedan obeståndssituationen uppstod. Tingsrätten framhöll att diskussioner på internet har betydelse för den allmänna debatten och informationsspridningen, och att kraven på uppgifter som förekommer på sådana hemsidor som Flashback inte kan ställas lika högt som på traditionella medier. Allmänhetens intresse bedömdes därför väga tyngre än mannens intresse, och hans yrkande avslogs därför. Därför skulle personuppgiftsbehandlingen enligt domstolen inte anses som otillåten enligt PuL. Tingsrätten ogillade därför mannens skadeståndstalan.
Mannen överklagade domen till Svea hovrätt, som till viss del gör andra överväganden, men i slutändan liksom tingsrätten bedömer att inläggen och länkningen till dem inte utgör en kränkning av mannens personliga integritet. Han förlorar alltså även i hovrätten.
Vad innebär detta i praktiken?
- Behandling av personuppgifter är någonting som väldigt många företag bedriver kanske utan att ha riktig koll på vad det innebär och vilka konsekvenserna kan bli. I maj 2018 träder EU-förordningen GDPR i kraft och ritar om landskapet för personuppgiftsbehandling i såväl Sverige som övriga EU.
Foto: Marcio Jose Sanchez / TT
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova
Felix Sjöberg