En man begärde att Google skulle plocka bort länkar som ledde till artiklar om honom. När Google avslog mannens begäran vände sig han till domstol. Efter att tingsrätten gett Google rätt gör nu även hovrätten samma bedömning. Enligt domstolarna väger allmänhetens intresse av informationen tyngre än mannens ”rätt att bli glömd”.

En företagare med förflutet i byggbranschen kontaktade i början av 2015 Google och krävde att bolaget skulle ta bort sju olika länkar till ett antal artiklar som visas om man söker på företagarens namn i bolagets söktjänst Google Search. I de aktuella artiklarna omnämns bland annat konkurser och påstått skattefusk. Mannen hänvisade till ”rätten att bli glömd”, vilken innebär att privatpersoner har rätt att begära att Google – eller andra sökmotorer – ska plocka bort länkarna till informationen, som därmed blir svårare att hitta. 

Google meddelade att de skulle plocka bort två av länkarna, men att övriga fem stycken skulle finnas kvar, eftersom bolaget ansåg att de länkade till information som var av intresse för allmänheten.

Mannen vände sig då till tingsrätten och begärde att samtliga länkar skulle tas bort. Mannen hävdade att det rörde sig om kränkande och inaktuella uppgifter om honom och att Google är skyldigt att plocka bort sökresultaten eftersom han inte har lämnat sitt samtycke till den behandling av personuppgifter som länkningen innebär. Google argumenterade dock för att allmänhetens intresse för informationen var större än mannens ”rätt att bli glömd”.

Tingsrätten gick på Googles linje och konstaterade att länkarna ledde till artiklar som beskrev mannens näringsverksamheter – information som allmänheten enligt rätten har nytta av. Bland annat framgick det i artiklarna att mannen hade kontakter med Hells Angels och utnyttjade dessa i sin näringsverksamhet – något som dock aldrig bevisats.  Domstolen ifrågasatte inte att informationen i artiklarna kunde vara negativ för mannen, men betonade att den aktuella informationen inte rör mannens privatliv, utan bara hans olika roller i näringsverksamheter. Enligt praxis från EU-domstolen ska man vara restriktiv med att förbjuda personuppgiftsbehandling som rör en offentlig persons yrkesliv.

Mot denna bakgrund bedömde  tingsrätten att Googles och allmänhetens intressen avseende uppgifterna vägde tyngre än mannens rätt att bli glömd.

Mannen överklagade tingsrättens dom till hovrätten, som nu fastställer den. Hovrätten konstaterar, liksom tingsrätten, att den information som länkarna leder till inte rör privat- eller familjeliv och att artiklarna är inte särskilt gamla. Dessutom handlar det inte heller om en minderårig person. Domstolen anser därför att allmänhetens intresse av att få ta del av uppgifterna väger tyngst.

I och med detta tvingas mannen betala Googles rättegångskostnader i både tingsrätt och hovrätt.

Vad innebär detta i praktiken?

• Rätten att bli glömd slogs fast i en dom från EU-domstolen, vars praxis Sverige är bunden att följa. Domen innebär att en privatperson – domen gäller inte företag – har en rätt att bli glömd på internet som en del i sin rätt till ett privatliv.
• I praktiken går domen ut på att privatpersoner kan vända sig till Google – eller annan sökmotor – och be dem att plocka bort länkar till informationen från deras sökmotor. Informationen försvinner alltså inte från originalsidan på internet, men blir svårare att upptäcka eftersom den inte dyker upp i någon sökmotor.

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Ellen Sjöberg

ellen.sjoberg@alltomjuridik.se