En flykting som håller sig gömd i Sverige efter att ha fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd har inte rätt till ekonomiskt bistånd för hyra och uppehälle. Det slår Förvaltningsrätten i Göteborg fast.
En kvinna och hennes barn sökte uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket beslutade att avslå deras ansökan och att familjen skulle utvisas från Sverige.
Utvisningsbeslutet har vunnit laga kraft – alltså att det inte längre var överklagningsbart, utan skulle verkställas – men utvisningen har inte kunnat verkställas eftersom familjen håller sig gömd.
Den gömda kvinnan sökte dock ekonomiskt bistånd till hyra och uppehälle från Falkenbergs kommun. Socialnämnden i Falkenbergs kommun beslutade att avslå hennes ansökan eftersom familjen inte har tillstånd att vistas i Sverige. Kvinnan överklagade socialnämndens beslut till Förvaltningsrätten i Göteborg.
Knepig juridik i Förvaltningsrätten
Förvaltningsrätten konstaterar i sin dom att en person som har nekats uppehållstillstånd i Sverige enligt utlänningslagstiftningen har en skyldighet att medverka till att utvisningen kan verkställas. Kort och gott: är du utvisad ska du inte hålla dig gömd.
I domen diskuteras också tillämpligheten av socialtjänstlagen och lagen om mottagande av asylsökande med flera (LMA) – som ger en asylsökande rätt till bostad och dagersättning som bland annat ska täcka kostnader för uppehälle. Den sistnämnda lagen gäller även för asylsökande som fått avslag.
Regelverken är delvis överlappande och har något olika syften. Det gäller i ett sådant läge för domstolen att avgöra om någon av lagarna, och i så fall vilken, som ska användas. Sådana bedömningar är inte sällan svåra och kräver både juridisk kunskap och en hel del inläsning.
LMA ges företräde för asylsökande i den situation som kvinnan befann sig i – men kvinnan höll sig gömd, vilket gör att den sökande förlorar rätten till ersättning enligt LMA. Mycket förenklat kan man sammanfatta det hela som att Förvaltningsrätten fann att varken socialtjänstlagens standardregler eller LMA kunde berättiga den gömda kvinnan ekonomiskt bistånd.
Principen om yttersta ansvar
I sista hand prövade domstolen om kvinnan var berättigad till bistånd med stöd av socialtjänstlagen i enlighet med “principen om kommunens yttersta ansvar”.
Denna princip, som är en av hörnstenarna i socialtjänstlagen, innebär att kommunen inom sitt område ansvarar för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. En slags sista utvägen-princip.
Enligt domstolen ska lagstiftningen tolkas så att principen om kommunens yttersta ansvar endast gäller sådana kostnader som inte omfattas av LMA. Domstolen anser att lagstöd saknas för att ge sådant bistånd som förvisso omfattas av LMA, men där asylsökanden förlorat rätten till dagersättning enligt LMA.
Alltså: LMA är regelverket som ger kvinnan rätt till ersättning, men då hon höll sig gömd mister hon den rätten. Eftersom kostnaden (som hon dock mist rätten till) faller innanför LMA kan inte principen om kommunens yttersta ansvar heller ge kvinnan rätt till ekonomiskt stöd.
”Orimligt”
Förvaltningsrätten ansåg också att det skulle vara orimligt att en asylsökande skulle kunna få bistånd genom socialtjänstlagen tack vare att hålla sig gömd och motverka ett utvisningsbeslut. Enligt domstolen skulle en sådan ordning allvarligt riskera att underminera det allmänna rättsmedvetandet.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: Elise Amendola / TT
Nils Ivars/Ebba Wigerström
nils.ivars@alltomjuridik.se
