Enligt Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, finns det omständigheter som talar både för och emot att namnteckningen på gåvohandlingen skulle vara äkta.

Tvisten handlar om aktierna i ett familjeföretag som startades redan under 1950-talet av den 81-åriga kvinnan och hennes man. När mannen dog år 1972 övertog kvinnan samtliga aktier i bolaget utom en, som ägdes av makarnas son.

Efter mannens död år 1972 var det huvudsakligen sonen som tog över driften av verksamheten. Han förvärvade också ytterligare aktier i bolaget så att han och hans mamma kom att äga vardera 500 stycken av de totalt 1 000 aktierna i bolaget.

Sonen avled år 2011 och efterlämnade en hustru och två barn. En tvist uppstod mellan kvinnan och hennes sons dödsbo om kvinnans 500 aktier i bolaget hade överlåtits till sonen genom en gåvohandling daterad den 10 mars 2011.

Den 81-åriga kvinnan stämde sonens dödsbo vid Växjö tingsrätt och begärde att boet skulle utge de 500 aktierna till henne – alternativt att hon hade bättre rätt till dem.

Dödsboet bestred kvinnans krav och hävdade bland annat att aktierna hade överlåtits genom en giltig gåva till sonen.

Tingsrätten konstaterade att det var dödsboets sak att bevisa att det verkligen var kvinnans namnteckning på gåvohandlingen.

Det fanns inga direkta iakttagelser av kvinnans eventuella undertecknande av gåvohandlingen.

Namnteckningen på gåvohandlingen undersöktes av SKL som anförde att resultat varken talade för eller emot att namnteckningen var äkta.

Flera vittnen, varav en person inte tillhör den aktuella familjen, vittnade om att sonen berättat för dem att han har fått aktierna i gåva av sin mor. Tingsrätten ansåg därför att dödboet hade gjort “övervägande sannolikt” att det är kvinnans underskrift på gåvohandlingen och att det dessutom har funnits en så kallad gåvoavsikt.

Mot bakgrund av detta så gick tingsrätten på dödsboets linje. Kvinnan dömdes även att betala dödsboets rättegångskostnader med knappt 88 000 kronor.

Domen överklagades till Göta hovrätt som nu gjort samma bedömning som tingsrätten och fastställt domen. Kvinnan ska även betala dödsboets rättegångskostnader i hovrätten.

Vad innebär detta i praktiken?

• Det finns inte reglerat i lag hur bevisbördan ska placeras och hur stark bevisning som krävs i dessa fall, varför fallet kan förväntas bli vägledande på området.

Foto: TT

Therese Åkerlund/Vanja Eriksson

vanja.eriksson@blendow.se