Det omtalade målet där sex personer åtalats för att ha fixat resultat i fotbollsmatcher har nu avgjorts i tingsrätten. Alla åtalade frias helt. Detta trots att en av spelarna erkänt att han tagit emot mutor.

Sex personer, varav tre fotbollsspelare i elitlaget Kristianstads FF, åtalades tidigare i Kristianstads tingsrätt. Brottsrubriceringarna bland de olika åtalande var bland annat givande och tagande av muta, olaga tvång, utpressning och övergrepp i rättssak.

Enligt åklagaren ska spelarna tillsammans med de tre övriga männen ha agerat som ”matchfixare” – helt enkelt ha spelat för att nå förutbestämda resultat i matcherna.

Spelarna hade enligt åklagaren påverkats med bland annat mutor och hot. För att ge efter för påtryckningarna ska spelarna ha dragit på sig medvetna utvisningar och avsiktligen släppt in mål.

En av spelarna erkände att han låtit sig mutas, men han berättade att han ångrade sig och bestämde sig för att ”spela som vanligt”.

Det är runt denna spelares berättelse som åtalet byggts.

Tingsrätten skeptisk

Trots detta vittnesmål menar dock tingsrätten i sin dom att det finns flera saker som förtar tilltron i spelarens berättelse. Sammantaget väljer rätten att inte lägga spelarens uppgifter till grund för sin dom. Detta innebär att rätten väljer att värdera dessa bevis så pass lågt att de helt enkelt inte vägs in i den slutliga bedömningen.

Orsaker till detta är enligt domstolen att exempelvis en av de omdebatterade matcherna inte slutat på det sätt som matchfixarna skulle ha önskat.

Den granskning som gjordes visade enligt rätten att de två andra åtalade spelarna inte kan anses ha spelat eller uppträtt på det sätt som man enligt åtalet skulle ha kommit överens om.

Den övriga bevisningen i målet är av så kallad indiciekaraktär och sammantaget menar domstolen att det inte finns tillräckligt mycket konkret bevisning för att bevisa åtalet.

Trots att en av spelarna erkänt tagande av muta väljer alltså rätten att fria alla sex åtalade på samtliga åtalspunkter.

Domen kan fortfarande överklagas.

Vad innebär detta i praktiken?

• Beviskraven i brottmål är oerhört höga, eftersom hela straffrätten bygger på principen om att hellre fria än fälla. Trots att det finns ett erkännande räcker inte alltid detta för en fällande dom, då det krävs annan bevisning också. I vissa fall kan en lekman tycka att det är orimligt att domstolen friar om det finns någon som erkänner, men då kan det vara bra att ha Thomas Quick-målen i åtanke, där åtta morddomar nu rivits upp efter att Sture Bergwall dragit tillbaka sina erkännanden. Enligt de flesta experter fäste domstolarna för mycket vikt vid Quicks erkännanden, vilket möjliggjorde de fällande domarna.

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova
Foto: Trond Reidar Tegen/TT

Nils Ivars/Isak Bellman

nils.ivars@alltomjuridik.se