Enligt förvaltningsrätten kunde Tillväxtverket neka stöd vid korttidsarbete om det inte fanns några deklarerade arbetsgivaravgifter. Kammarrätten upphäver dock förvaltningsrättens dom och menar att det inte är tillräckligt att neka stödet enbart av den anledningen. Något krav på betalda arbetsgivaravgifter finns inte uttryckligen i lagen.

Ett bolag ansökte om stöd vid korttidsarbete. Tillväxtverket nekade stödet, eftersom bolaget inte kunde visa att deras anställda haft regelmässigt utgående lön. Utan regelmässigt utgående lön kan ordinarie lön inte fastställas och stödbeloppet kan inte beräknas, eller beviljas. Enligt Tillväxtverket och förvaltningsrätten kunde regelmässigt utgående lön inte fastställas, eftersom bolaget under ett flertal månader inte deklarerat några arbetsgivaravgifter.

Kammarrätten anser att även om en kontroll av deklarerade arbetsgivaravgifter är en del i Tillväxtverkets utredning så är deklarerade arbetsgivaravgifter inte i sig ett villkor i lagtexten för att få stöd. Det kan alltså inte ställas något absolut krav på att bolaget under ett flertal månader ska ha betalat arbetsgivaravgifter. Enligt kammarrätten kan ett beslut att avslå en ansökan om stöd vid korttidsarbete inte enbart grunda sig på den omständigheten.

Då bolaget i kammarrätten kom in med handlingar som visar att bolaget faktiskt betalat arbetsgivaravgifter under aktuell tid anser kammarrätten att bolaget har gjort sannolikt att en regelmässig lön har betalats ut. Ordinarie lön kan därför fastställas och Tillväxtverket har därmed inte haft skäl för att avslå bolagets ansökan på de grunder som det anger i sitt beslut.

Kammarrätten anser att förvaltningsrättens dom och Tillväxtverkets beslut är felaktiga och hänvisar tillbaka frågan till Tillväxtverket som måste göra om sin bedömning om stöd vid korttidsarbete ska beviljas eller inte.

__________________________________

Författare: Stephanie Ohlsson, Allt om Juridik

Källa: Blendow Lexnova

Foto: Therese Sedman / SCANPIX