Att handla med föremål som skyddas av bestämmelser för artskydd kan bli en kostsam historia. Det får tre män i Stockholm erfara efter att ha försökt sälja ett noshörningshorn för flera hundra tusen kronor. Nu har de istället dömts till samhällstjänst och hornet förverkas.
Under en städning på vinden hittade en man i 50-årsåldern ett sex kilo tungt noshörningshorn som han ägt sedan 80-talet. Efter att ha nämnt det för en vän började de tillsammans diskutera en eventuell försäljning. Efter att en värderingsman undersökt hornet värderades det till mellan 50 000 och 70 000 dollar per kilogram. Värderingsmannen uppmärksammade också männen på att det kunde finnas vissa formella hinder för att sälja hornet, bland annat talades om ett särskilt intyg som männen var tvungna att skaffa hos Jordbruksverket. Vid ett senare tillfälle gjorde mannen en ny värdering och satte då ett värde på mellan 90 000 och 100 000 dollar per kilogram.
Noshörningshornet i fråga kom från en trubbnoshörning eller vit noshörning och var omkring 100 år gammalt. Enligt ett EU-direktiv och regler i miljöbalken är handel med vissa artskyddade djur och djurdelar förbjuden, och bland annat omfattas det aktuella hornet.
Männen sonderade marknaden efter potentiella köpare, men det gick inte så bra som de hade hoppats. Istället för att få sålt hornet greps de av polis och åtalades vid Stockholms tingsrätt. Tingsrätten konstaterade att männen tillsammans verkat för att hornet skulle säljas, och att de inte vidtagit några åtgärder för att skaffa nödvändiga intyg för att få sälja hornet. Istället har de försökt få till en illegal försäljning av hornet, vilket bland annat bekräftas av sms-konversationer mellan männen.
Männen har även haft svårigheter att förklara varför en av dem gjort en överföring på 300 000 kronor till en annan, som i sin tur fört vidare 150 000 kronor till den tredje mannen. Den sistnämnde har dock uppgett i förhör att han trodde att pengarna kom från den förstnämnda mannen och att han ”var med på resan med hornet”.
Tingsrätten dömde männen till 200 timmars samhällstjänst vardera. Männen överklagade domen till hovrätten, som emellertid inte gör någon annan bedömning av omständigheterna än vad tingsrätten gjort, och därför fastställer tingsrättens dom.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: Petr David Josek
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova
Felix Sjöberg