Det råder en relativt bred politisk enighet i riksdagen om att införa ett amorteringskrav på bolån. Regeringen har tidigare utformat utkast på lagstiftning som fått kritik av olika juridiska remissinstanser. Nu var det dags igen – även denna gång säger Kammarrätten i Jönköping nej. Domstolen menar att lagförslaget går i strid med grundlagen. Ansvarig minister (bilden) håller inte med.
Allt om Juridik har tidigare rapporterat om när Finansinspektionen ville införa en föreskrift om amorteringskrav, vilket Kammarrätten i Jönköping sade var utanför myndighetens lagliga befogenhet.
Kort och gott gällde kritiken då att Finansinspektionen saknade behörighet att meddela en bindande föreskrift om amorteringskrav.
Eftersom den politiska viljan trots allt är att ha ett amorteringskrav för bolån har nu regeringen tagit fram ett lagförslag om att genom lag ge Finansinspektionen sådan kompetens.
Kammarrätten i Jönköping är remissinstans även denna gång – och sågar även detta förslag.
Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) säger följande i en skriftlig kommentar till Aftonbladet:
”Remisstiden för förslaget har inte gått ut och vi avvaktar ytterligare remissynpunkter. Vi kommer att hantera detta på samma sätt som är brukligt när vi tar fram ny lagstiftning i Sverige där även lagrådet ingår som instans. Som framgår av promemorian om amorteringskrav har vi laglig grund för förslaget men kommer självklart att ta del av alla remissinstansers åsikter.”
Kan strida mot grundlagen
Kammarrätten skriver att det är tveksamt om en sådan delegation av beslutsmakten (alltså behörighet att utfärda krav på amortering) som regeringen vill ge till Finansinspektionen är förenlig med regeringsformen.
Även om grundlagen skulle tillåta en sådan delegation menar Kammarrätten att ett amorteringskrav är en så pass ingripande åtgärd mot enskilda att kompetensen bör stanna hos riksdagen, inte delegeras ut på Finansinspektionen.
Kammarrätten vill också se en ”bredare genomlysning av amorteringskravens konsekvenser” och vill att Lagrådet ska granska ett eventuellt lagförslags förenlighet med grundlagen.
Så funkar delegation juridiskt – vad är det domstolen kritiserar egentligen?
Utgångspunkten är att all makt finns hos riksdagen. Riksdagen kan sedan genom lag delegera makt till regeringen, som i sin tur kan delegera makt till myndigheter och så vidare.
I praktiken är lagarna (som riksdagen stiftar) i regel ganska allmänt hållna. Regeringen utfärdar förordningar som förtydligar. Specifika myndigheter bryter ner innehållet ytterligare till allmänna råd och föreskrifter.
För att det ska vara möjligt att ge myndigheter mandat att utfärda föreskrifter inom ett visst område krävs dock lagstöd. Detta regleras i grundlagen, regeringsformen. Vissa områden får inte delegeras, utan måste stanna på riksdagen – detta anges i 8 kap 2 § regeringsformen. Sådana exempel är skatt och straffskalor för brott.
Enligt kammarrätten kan amorteringskravet vara en sådan åtgärd som ryms inom 8 kap 2 § regeringsformen – och därmed måste regleras i lag. Sådant får alltså inte delegeras. Om delegation ska ske måste grundlagen ändras.
Kammarrätten uttalar sig dock inte stensäkert, utan menar att det ”kan” strida mot grundlagen att ge Finansinspektionen sådan kompetens. Detta är vanligt i juridiska sammanhang, att man uttrycker sig försiktigt. Detta har att göra med att den instans som slutligen avgör om något är förenligt med lag är riksdagen själv, alternativt Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen.
Kammarrätten skriver dock att även om amorteringskravet inte är en sådan fråga som grundlagen kräver regleras i lag, så anser domstolen att man noga bör fundera över lämpligheten i att delegera en sådan fråga till Finansinspektionen.
Summa summarum kan man konstatera att Kammarrätten i Jönköping anser att lagförslaget är dåligt underbyggt. Domstolen flaggar för att delegationen till Finansinspektionen kan strida mot grundlagen – och även om grundlagen tillåter delegationen så anser Kammarrätten att det är tveksamt om riksdagen borde ge Finansinspektionen sådan kompetens, eftersom det rör så pass ingripande åtgärder mot enskilda medborgare.
Tillägg:
Sedan denna artikeln publicerades har även Advokatsamfundet uttalat sig mycket kritisk till regeringens lagförslag. Skälen till kritiken från samfundet är till stor del överensstämmande med den kritik som Kammarrätten i Jönköping uttalat.
Foto: Anders Wiklund/TT
Nils Ivars
nils.ivars@alltomjuridik.se
