21 september, 2016

Nytt förslag: mediegrundlagarna ska ändras

I förra veckan presenterade Mediegrundlagskommittéen sitt betänkande om hur våra tryck- och yttrandefrihetsgrundlagar ska förändras. Allt om Juridik har undersökt några av de viktigare förändringarna som föreslås och vad de innebär. Bland annat vill man nu förhindra den rättsliga söktjänsten Lexbase att driva vidare sin verksamhet och minska de ansvariga utgivarnas ansvar.

De svenska mediegrundlagarna tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) har en stark ställning, men är i ständigt behov av förändring. Internet, sociala medier och ökad digitalisering är bara några av de saker som ständigt riskerar att göra de gamla mediegrundlagarna inaktuella om de inte uppdateras.

Under sommaren 2014 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk utredning (”Mediegrundlagskommittén”) för att delvis se över mediegrundlagarna. Utöver att det beslutades om att en mer strukturell och språklig översyn skulle göras bestämdes att kommittén skulle utreda ett antal frågor mer grundligt. Nu har Mediegrundlagskommittén presenterat sitt betänkande med förslag på förändringar av både TF och YGL. Allt om Juridik har undersökt några av de viktigare förändringarna.

Stopp för Lexbase

Under 2014 lanserades webbsidan Lexbase där privatpersoner enkelt kunde söka upp domar mot sina grannar, kollegor och vänner. Genom effektiva sökverktyg gjordes tidigare svåråtkomliga personliga uppgifter plötsligt tillgängliga för gemene man. Det är värt att notera att Lexbase visserligen publicerar uppgifter som i och för sig är offentliga (genom de domar och beslut där de förekommer), men att systematiseringen i en databas gjort uppgifterna sökbara på ett helt nytt sätt.

Lanseringen av sidan drog igång en intensiv debatt och Lexbase kritiserades bland annat för att kränka integriteten hos de personer som förekom i sidans register samt försvåra möjligheten för tidigare kriminella att skapa sig ett icke-kriminellt liv. Det konstaterades dock att sidan på grund av mediegrundlagarnas utformning inte kunde hindras att bedriva sin verksamhet, något som regeringen ville förändra.

Nu föreslår utredningen därför en regel om att offentliggörande av exempelvis lagöverträdelser och liknande förbjuds om ett sådant medför ”särskilda risker för otillbörliga intrång i enskildas personliga integritet”. Bestämmelsen förväntas träffa Lexbase, men även en rad andra aktörer som tillhandahåller liknande tjänster.

Minskat ansvar för ansvariga utgivare

I dagsläget kan en ansvarig utgivare ställas till ansvar för en artikel som publicerats långt innan han eller hon blev utgivare. Exempelvis konstaterade Högsta domstolen 2013 att DN:s dåvarande ansvarige utgivare och chefredaktör Gunilla Herlitz kunde ställas till ansvar för en artikel som publicerats över tre år innan hon ens tillträtt sin tjänst.

Denna ordning har ansetts lägga ett alltför stort ansvar på de ansvariga utgivarna, särskilt med tanke på att de större tidningarna ofta publicerar hundratals artiklar per dag via olika medieplattformar.

Mediegrundlagskommitténs förslag är en kompromisslösning som fastslår att den ansvarige utgivaren har ett ansvar för åtminstone ett år gamla artiklar. Är en artikel äldre måste den ansvarige utgivaren ges möjlighet att granska artikeln innan något ansvar kan uppkomma.

Grundlagsskydd på sociala medier

Tidigare har det från flera håll ansetts att mediers verksamhet på Facebook, Instagram och andra sociala medier inte är grundlagsskyddad. Mediegrundlagskommitténs uppfattning som framförs i betänkandet är dock att verksamhet på sociala medier visst kan skyddas av mediegrundlagarna beroende på hur verksamheten där bedrivs.

Språklig översyn

TF och YGL:s språk är delvis ålderdomligt samtidigt som strukturen är komplicerad. I betänkandet läggs det därför fram förslag på ett mer lättillgängligt språk och en delvis ny struktur. Lagarna görs även könsneutrala, vilket bland annat innebär att begreppet ”juryman” ersätts med ”juryledamot”.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Mediegrundlagskommitténs betänkande är enbart ett förslag på lagstiftning (ingen proposition har ställts). Då det föreslås en grundlagsförändring krävs det dessutom att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett allmänt val mellan de två besluten.
  • Detta innebär att de föreslagna förändringarna inte kan genomföras förrän efter riksdagsvalet 2018.

 

Foto: Janerik Henriksson/TT

Simon stor

Simon Mellin

simon.mellin@alltomjuridik.se