fbpx
 
24 juni, 2019

Före detta VD får rätt i mål om röjande av företagshemligheter

En 46-årig man anklagades för att ha utnyttjat och röjt hemlig företagsinformation från det bolag han tidigare varit VD för. Domstolen ansåg dock att all information inte utgjorde företagshemligheter och att skyddet för företagshemligheter inte kan sträckas så långt att man inte kan tillvarata sin rätt i domstol.

Ett Uppsalabaserat bolag ansåg att deras före detta VD hade utnyttjat och röjt företagshemlig information och stämde honom därför på 750 000 kronor. Enligt bolaget hade den tidigare VD:n röjt information om deras uppfinning, deras vidareutveckling av vissa tekniska lösningar och utformningen av en patentansökan till sitt nya företag. Han hade även röjt företagshemlig information när han lämnade in handlingar till Patent- och marknadsdomstolen i ett parallellt mål som pågick mellan de två bolagen.

Domstolen hade alltså att ta ställning till om den före detta VD:n hade utnyttjat eller röjt det gamla bolagets företagshemligheter i sin nya anställning och därmed skulle bli skadeståndsskyldig.

Domstolen definierade en ”företagshemlighet” som information om ett bolags affärs- eller driftförhållanden som hålls hemlig, eftersom den kan medföra skada för bolaget i ett konkurrenshänseende. Eftersom uppfinningen bland annat hade presenterats på en mässa för personer i branschen, ansåg domstolen att bolaget inte förmått visa att uppfinningens utformning och patentansökan var företagshemlig information.

Domstolen hade därefter att ta ställning till om den före detta VD:n olovligen hade röjt information om vidareutvecklingen av bolagets uppfinning. Domstolen ansåg att den informationen avsåg bolagets affärs- och driftförhållanden, och därför kunde vara att anse som företagshemlig enligt definitionen ovan. Domstolen konstaterade att den före detta VD:n inte varit bunden av något sekretessavtal, men att det inte innebär att han inte ändå haft en omfattande lojalitetsplikt mot sin tidigare arbetsgivare. Lojalitetsplikten omfattar enligt domstolen också det som den anställde varit med och utvecklat.

Av dessa anledningar, tillsammans med att bolaget lyckades visa att det fanns en policy om sekretess, ansåg domstolen att informationen om vidareutvecklingen av uppfinningen var företagshemlig information.

Domstolen gick därför vidare till att avgöra om den före detta VD:n utan tillåtelse hade röjt den informationen till sitt nya företag.

Domstolen ansåg att det inte var osannolikt att en erfaren forskare från det nya bolaget hade kunnat komma fram till liknande lösningar på egen hand. Domstolen fann därför att bolaget inte bevisat att den före detta VD:n hade utnyttjat eller röjt företagshemlig information.

Till sist bedömde domstolen om VD:n genom att lämna in handlingar till Patent- och marknadsdomstolen hade röjt företagshemligheter. Domstolen ansåg att skyddet för företagshemligheter inte får gå så långt att någon förhindras att tillvarata sin rätt i domstol, och att inlämnandet av handlingarna därför inte kunde anses som ett röjande.

Sammanfattningsvis ansåg domstolen alltså att den före detta VD:n inte gjort sig skyldig till att utnyttja eller röja företagshemlig information. Domstolen dömde därför inte ut något skadestånd till bolaget.

Författare: Olivia Törnell Andersson, Allt om Juridik

Källa: Blendow Lexnova

Målnr: Uppsala tingsrätt, T 7484-17

Foto: Therese Jahnson / SvD / SCANPIX