Efter att en husrannsakan gjordes hos en före detta IT-chef för Statens Musikverk påträffades ett antal elektronikprodukter som misstänktes tillhöra IT-chefens tidigare arbetsgivare. Detta ledde till att IT-chefen åtalades. Mannen friades dock från anklagelserna då det ansågs att han haft ett ”tyst samtycke” från arbetsgivaren att ta med utrustningen hem. 

Mannens anställning innebar så kallad förtroendearbetstid. Detta innebar att mannen förväntades vara tillgänglig när han behövdes och att han ofta arbetade hemifrån på kvällar och helger.

Mannen hade också fått fria händer att köpa in och använda sådan elektronisk utrustning som han själv ansåg att han behövde. Det fanns inte heller några rutiner för vilken utrustning som han hade rätt att ta med sig under tiden han arbetade hemifrån.

Senare valde mannen att säga upp sig från sin anställning och lämnade då tillbaka ett antal elektroniska produkter som han haft i hemmet. Vid ett senare tillfälle genomfördes en husrannsakan i mannens hem, varpå flera elektronikprodukter påträffades.

Detta ledde till att åklagare valde att åtala mannen för stöld alternativt för brottet trolöshet mot huvudman. Det misstänktes att utrustningen i själva verket tillhörde mannens tidigare arbetsgivare och att han valt att behålla utrustningen efter att anställningen upphört.

Hade mannen begått stöld?

För att någon ska kunna begå stöld krävs det bland annat att man begått ett ”olovligt tagande”. Det innebär att det just vid ögonblicket då personen tar stöldgodset, inte finns något samtycke från ägaren som innebär att personen har rätt att ta egendomen.

Samtycket behöver inte nödvändigtvis innebära att personen har rätt att behålla egendomen för evigt, utan det räcker att man exempelvis får låna ett föremål för att det ska utesluta ett ”olovligt tagande”.

Tingsrätten konstaterade att mannen haft ett samtycke från arbetsgivaren att ta hem utrustning som var relevant för arbetet. De ansåg däremot att det var tveksamt om viss utrustning faktiskt varit relevanta för mannens arbete. Utrustning såsom högtalare, hörlurar och musikspelare hade nämligen också påträffats.

Domstolen beaktade däremot även att mannen haft en stor frihet att köpa in utrustning samt att den aktuella utrustningen inte varit speciellt verksamhetsfrämmande. Därför ansåg man att mannen haft ett tyst samtycke att ta med utrustningen hem. Det kunde därför inte röra sig om något olovligt tagande och därmed ingen stöld från arbetsgivaren.

Hade mannen gjort sig skyldig till trolöshet mot huvudman?

Därefter prövade rätten om mannen gjort sig skyldig till brottet trolöshet mot huvudman. Den som missbrukar en förtroendeställning som man fått av en huvudman och därigenom orsakar huvudmannen skada kan bli skyldig till detta brott. För detta brott är alltså själva tagandet tillåtet.

I detta fall prövades det alltså om mannen hade missbrukat sin rätt att köpa in utrustning och därigenom orsakat sin arbetsgivare ekonomisk skada.

Domstolen valde även i denna prövning att beakta att mannen haft en stor frihet att köpa in utrustning. Det var därför inte tillräckligt uppenbart om han verkligen agerat utanför det förtroendet han fått från arbetsgivaren.

Domen överklagades till hovrätten som instämde i tingsrättens bedömning och valde att fastställa domen.

Vad innebär detta i praktiken?

• För att stöld ska begås krävs det bland annat att man tar något utan lov. Det innebär alltså att om det finns något typ av samtycke från ägaren när föremålet lämnas över (eller motsvarande), så innebär det inte ett olovligt tagande.
• Samtycket behöver inte innebära att gärningsmannen ska ha rätt att behålla egendomen som sin egen. Det kan exempelvis vara att gärningsmannen får låna någonting som han eller hon sen väljer att inte lämna tillbaka. Däremot kan andra brottsformer än stöld bli aktuella.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Pinak Chakraborty

pinak.chakraborty@alltomjuridik.se