Brott som begås i hederns namn är vår tids största frihetskränkning av grundläggande rättigheter som rätten till privatliv, yttrandefrihet och rörelsefrihet. Det skriver de folkpartistiska riksdagsledamöterna Gulan Avci och Robert Hannah på SvD Brännpunkt.

Det är nu 13 år sedan Fadime Sahindal blev mördad av far och debatten om hedersvåld fick ett ansikte. Riksdagsledamöterna bakom debattartikeln framför flera förslag om kampen mot hederskulturen. Ett av dem är att hedersbrott – likt hatbrott – införs som en straffskärpningsregel i brottsbalken.

Avci och Hannah skriver: ”Hedersbrott ska vid bedömning av straffvärde ses som grova brott då motivet varit hedersrelaterat. Den föreslagna straffskräpningslagen bör kallas för ‘Lex Fadime’.”

Debattörerna vill dessutom skärpa Socialtjänstlagen  med något som de kallar ”mellantvång”. Föräldrar ska inte kunna tacka nej till samarbete med socialtjänsten.

”Detta för att skydda ungdomar från hedersförtryck men också underlätta för socialtjänsten att kunna ingripa om man misstänker att ett barn far illa.” Debattörerna vill även se obligatoriska kurser på universitetet för yrkesgrupper som kommer i kontakt med hedersoffer, som poliser, socionomer, lärare, jurister och läkare.

Vad innebär detta i praktiken?

• Enligt straffrättsliga regler faller våldsbrott med hedersrelaterade förtecken in under de vanliga regleringarna i Brottsbalken. Debattörerna vill däremot att hedersmotiv ska beaktas vid bedömningen för om brottet ska ses som ringa, normalgrad eller grovt. På så vis anser debattörerna att en brott med hedersmotiv ska generera ett högre straff, eftersom det automatiskt ska anses vara “grovt”.

Foto: Björn Larsson-Ask/TT

Jaqueline Balcer Bednarska/Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se