Efter en tragisk dödsolycka där en Ferrari totalkvaddades begärde bilens ägare försäkringsersättning från sitt försäkringsbolag. När försäkringsbolaget sade nej hamnade parterna först i tingsrätten och senare även i hovrätten. Frågan var: hade mannen verkligen varit bilens ägare?

Det var i juli 2013 som den aktuella Ferraribilen förstördes i en bilolycka. Vid olyckstillfället kördes bilen av en vän till ägaren, som tragiskt omkom i olyckan. Enligt bilens ägare hade vännen använt bilen utan lov.

Mannen som ägde bilen begärde försäkringsersättning på cirka 600 000 kronor från sitt försäkringsbolag, men försäkringsbolaget sade nej. Försäkringbolaget invände nämligen att mannen inte var civilrättslig ägare till bilen.

Det blev en försäkringstvist av alltihop efter att mannen stämt försäkringsbolaget på det belopp han ansåg sig ha rätt till. Målet landade i Stockholms tingsrätt.

Tingsrätten konstaterade att mannen mycket riktigt stod som registrerad ägare i bilregistret. Den registerade ägaren enligt bilregistret är dock inte nödvändigtvis den som har äganderätt till bilen, även om det kan tjäna som ett starkt bevis för vem som äger bilen.

Oklarheter runt köpet

Det fanns nämligen en del andra oklarheter gällande mannens förvärv av bilen. Mannen påstod att han fått låna pengar av släkt och vänner för att kunna köpa bilen.

Han uppgav vidare att han inte själv använt bilen under en och en halv månad innan olyckan eftersom hans körkort hade blivit indraget. Dock visade utredningen i målet att bilen hade körts mer än 300 mil under denna tid och att däcken till följd av körningen blivit utslitna.

De påstådda låneavtalen gav inte heller stöd för att mannen verkligen köpt en bil. Mannen uppgav dessutom att han hade mottagit alla pengar kontant. Vid försäkringsundersökningen hade mannen varit svävande i sin beskrivning av vem han faktiskt lånat pengarna av.

Sammantaget fanns det alltså en rad oklarheter kring hur lånet och själva bilköpet verkligen hade gått till. Hade mannen verkligen tagit lånen och köpt bilen? Tingsrätten fann att det rådde så pass mycket oklarheter runt köpet att det inte kunde anses bevisat att mannen verkligen varit bilens ägare – och därför inte berättigad till någon försäkringsersättning.

Mannen överklagade till Svea hovrätt, som liksom tingsrätten nu finner att oklarheterna runt lånet och köpet är så stora att det inte kan anses bevisat att mannen verkligen varit bilens ägare.

Mannen blir därför utan försäkringsersättning och måste dessutom betala både sina egna och försäkringsbolagets rättegångskostnader, motsvarande drygt 120 000 kronor.

Vad innebär detta i praktiken?

• Bilregistret finns till för att det ska kunna kontrolleras vem som äger ett fordon. Registret är dock inte synonymt med äganderätten, även om det kan utgöra bevis i en tvist om vem som äger en bil.

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Foto: Jonas Fröberg/SvD/TT