fbpx
 
11 april, 2016

Fel pappa registrerades för barn – inget skadestånd

Tingsrätten gjorde en miss i sin handläggning med resultatet att ett nyfött barn fick fel man registrerad som sin pappa. Efter att felet upptäckts krävde mamman skadestånd från staten. JK konstaterar nu att skadeståndslagen inte ger kvinnan rätt till skadestånd.

En kvinna i Stockholmsområdet ville skiljas från sin make. Vid skilsmässor är dock regeln att det alltid ska utgå sex månaders betänketid. Först när betänketiden hade passerat kunde alltså kvinnan ansöka om att tingsrätten skulle upplösa äktenskapet.

Kvinnan ville att skilsmässan skulle gå fort eftersom hon var gravid. När den sex månader långa betänketiden hade passerat ansökte hon vid Södertörns tingsrätt om att äktenskapet skulle upplösas. Tingsrätten dömde äktenskapsskillnad i november 2015. I december vann domen laga kraft.

Miss av tingsrätten

Det visade sig dock att tingsrätten genom en administrativ miss hade underlåtit att meddela Skatteverket om att parets äktenskap nu var upplöst. Inte förrän kvinnan ringde till tingsrätten strax före nyår skickades underrättelsen iväg. Registreringen hos Skatteverket skedde därför först i januari.

Effekten av detta var att kvinnans nyfödda barn hade fått fel man registrerad som far. Det är nämligen så att den så kallade faderskapspresumtionen gör att den man som den födande kvinnan är gift med vid barnets födelse automatiskt blir barnets far. Presumtionen kan givetvis brytas. Den som felaktigt registrerats som fader kan föra en så kallad negativ faderskapstalan. Även mamman och barnet har sådan möjlighet.

Att det blivit fel rådde det inga tvivel om. Tingsrätten erkände sitt misstag, ”gjorde en pudel” och skrev i ett yttrande att man medgav att kvinnan hade rätt till skadestånd från staten.

JK-beslut: inget skadestånd

Det är dock inte tingsrättens sak att besluta om vem som ska få skadestånd från staten i sådana här lägen. Den frågan avgörs i stället av Justitiekanslern, JK.

JK har nu i ett beslut konstaterat att tingsrätten, mycket riktigt, gjort fel. Det fel rätten begått är dessutom av sådan art att det kan ge rätt till skadestånd, menar JK.

Men. För att skadestånd ska utgå så måste det också ha uppkommit en skada. Kvinnan var därför tvungen att visa att hon lidit en skada på grund av tingsrättens miss. Det kan handla om en sakskada, en personskada, en ren förmögenhetsskada eller om hon blivit utsatt för en ”allvarlig kränkning”.

Det kunde ganska snabbt slås fast att kvinnan inte hade lidit någon sakskada, personskada eller ren förmögenhetsskada. Kvinnan hade inte heller begärt sådant skadestånd.

Istället hävdade kvinnan att hon hade rätt till kränkningsersättning. JK konstaterar dock att även om tingsrätten i och för sig gjort fel så kan inte tingsrättens felaktiga handläggning anses ha gett upphov till någon sådan typ av integritetskränkning som krävs för att skadestånd ska kunna utgå.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Om det allmänna under sin myndighetsutövning gör fel och en individ lider skada till följd av detta kan skadestånd utgå. Det gäller dock att det faktiskt har uppkommit en skada. Rena förmögenhetsskador är enkla att beräkna, men hur sätter man ett värde på om någon blivit kränkt? Av denna anledning har skadeståndsreglerna gjorts ganska snäva gällande kränkningsersättning. Man kan helt enkelt inte få skadestånd bara för att något blivit fel, utan det måste ha inneburit en kännbar skada.

 

Foto: Fredrik Sandberg/TT (Notera att människorna på bilden saknar koppling till artikeln).

 

nils webb

Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se