fbpx
 
25 februari, 2017

Fel att Jehovas vittnen nekades statsstöd – regeringsbeslut olagligt

Jehovas vittnen ansökte om statligt stöd för trossamfund hos regeringen, men fick avslag. Anledningen var att regeringen ansåg att trossamfundets motstånd mot blodtransfusioner till minderåriga var oförenligt med ”samhällets grundläggande värderingar”. Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, har nu prövat regeringens beslut och kommit fram till att det saknar stöd i lag.

Jehovas vittnen har flera gånger under tio års tid ansökt om det statliga stöd som kan ges till trossamfund i Sverige. Regeringen har med olika motiveringar nekat Jehovas vittnen stödet.

Det aktuella stödet lämnas endast till trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de ”grundläggande värderingar” som samhället vilar på. Ett krav är också att trossamfundet är stabilt och har egen livskraft.

I regeringens avslag betonades denna gång att ett utmärkande drag hos trossamfundet Jehovas vittnen är dess motstånd mot blodtransfusioner. Detta ansåg regeringen var särskilt problematiskt när det gäller minderåriga eftersom motståndet riskerar enskilda barns rätt till liv och hälsa och att barnets behov inte blir tillgodosedda.

Regeringen menar att trossamfundets inställning i denna fråga inte är förenlig med samhällets grundläggande värderingar och att Jehovas vitten därför inte uppfyller kraven för att ta del av bidraget.

Jehovas vittnen ansökte om rättsprövning

Vid regeringsbeslut som rör en prövning av någons civila rättigheter eller skyldigheter kan den berörde ansöka om rättsprövning hos HFD. Domstolen gör då en prövning av om regeringsbeslutet är förenligt med lagen och kan upphäva beslutet om det skulle strida mot någon rättsregel.

Jehovas vittnen ansökte just om en sådan rättsprövning i Högsta förvaltningsdomstolen, HFD.

HFD inleder med att konstatera att religionsfriheten kräver att det inte görs någon närmare värdering av trossamfundets lära när man gör bedömningen av om det kan anses bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingarna i samhället. Staten måste i det här läget förhålla sig neutral och opartisk.

HFD förklarar vidare att för att kunna göra den här bedömningen så får man främst titta på om trossamfundet utövar sin verksamhet med respekt för de bestämmelser som har stor betydelse för demokratin.

Domstolen betonar att vi i Sverige har en grundlagsskyddad rätt till personlig integritet som även omfattar hälso- och sjukvård. Vi har även den principen att en patient har näst intill obegränsad rätt att avstå en behandling. En patient som avstår från en viss medicinsk behandling använder sig därmed bara av en rättighet som är en viktig del i vår demokrati.

När det kommer till barn så har föräldrarna rätten och skyldigheten att besluta i frågor som har med barnets personliga angelägenheter att göra. Ju äldre barnet blir desto mer hänsyn ska dock tas till barnets egen vilja.

I vissa fall kan det uppstå en konflikt mellan föräldrarnas inställning till en behandling och sjukvårdens föreslagna vård som samhället inte kan acceptera. Då finns dock regler som kan lösa konflikten, till exempel genom omhändertagande av barnet.

Enligt HFD går det inte att påstå att Jehovas vittnen agerar i strid med demokratiska värderingar bara för att de uppmanar sina medlemmar att agera så som de har rätt till enligt svensk lag. Det förutsätter dock att samfundet inte uppmanar sina medlemmar att sätta sig emot när samhället ingriper för att hjälpa ett barn. Jehovas vittnen uppmanar tvärtom sina medlemmar att samarbeta med sjukvården när det beslutats om att ett barn ska få en blodtransfusion.

Mot denna bakgrund anser HFD att regeringens beslut saknar stöd i lag och därför ska upphävas.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Religionsfriheten är grundlagsskyddad i Sverige och innebär att var och en har rätt att i frihet ensam eller med andra utöva sin religion. I det här fallet var det dock inte religionsfriheten som blev avgörande utan snarare skyddet för den personliga integriteten och rätten att avstå behandling inom sjukvården.
  • HFD har vid rättsprövning ingen möjlighet ta ett nytt beslut angående statsstödet, det som sker är istället att frågan skickas tillbaka till regeringen för ny behandling.

Foto: Marcus Ericsson/TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Karin stor

Karin Arleskär 

karin.arleskar@alltomjuridik.se