Vid fastighetsköp är boytan i regel en av de centrala faktorerna för fastighetens värde och ofta något som köparen lägger stor vikt vid. Vad har då du som köpare rätt till om det anges fel boarea? – Ingenting, visar en ny dom från Hovrätten för Övre Norrland.
Ett par köpte en villa i Luleå av ett dödsbo. I mäklarens fastighetsbeskrivning angavs att boytan i villan var 135 kvadratmeter.
Efter att paret flyttat in började de ana ugglor i mossen. Efter en kontrollmätning visade det sig att boytan i själva verket endast var 121 kvadratmeter.
Paret stämde då säljaren (dödsboet) vid tingsrätt och krävde att få prisavdrag eftersom den felaktiga boytan utgjorde ”fel i fastigheten”, enligt paret. Paret begärde 140 000 kronor i avdrag på köpeskillingen.
Dödsboet bestred detta och menade att mäklarens faktabeskrivning endast var en allmän upplysning – inte en bindande garanti som skulle medföra att varje avvikelse från det utfästa medför fel i fastigheten.
Luleå tingsrätt ansåg att uppgifterna i fastighetsbeskrivningen var att se som just allmänna upplysningar, inte som någon garanti och inte heller något avtalsvillkor eftersom fastighetsbeskrivningen inte varit en bilaga till köpekontraktet.
Eftersom säljarna inte heller muntligen, eller på annat sätt, uppgett att ytan skulle vara 135 kvadratmeter, ogillade tingsrätten käromålet och dömde till dödsboets fördel.
Efter att hovrätten gjort samma bedömning och HD beslutat att inte meddela prövningstillstånd står det nu klart att köparna helt enkelt får finna sig i att bo i ett hus på 121 kvadratmeter.
Vad innebär detta i praktiken?
- Utgångspunkten är att köparen har en väldigt långtgående undersökningsplikt. Endast tydliga utfästelser och garantier gör att köparen kan åberopa fel i fastigheten vid avvikelser från dessa.
- ”Huset är välbyggt”, ”vattnet smakar gott” eller ”snickaren gjorde ett gediget arbete” torde vara alltför vaga och diffusa lovord för att kunna utgöra sådana garantier som fråntar köparen undersökningsplikten. Att däremot säga ”Det finns inga fuktskador i källaren”, ”Takpannorna läcker inte” eller ”Vattnet är hälsosamt och fullt drickbart” skulle däremot kunna ses som så pass tydliga att de utgör garantier.
Foto: Hasse Holmberg/TT
Nils Ivars
nils.ivars@alltomjuridik.se