fbpx
 
3 mars, 2015

Ex-fru ansåg sig vara samägare i släktgård

En ex-fru hävdade att hon hade samäganderätt till släktgården. Detta eftersom hon menade att hennes före detta styvdotter hade gett henne sin halva av fastigheten genom ett gåvobrev. Svea hovrätt anser dock att det inte går att säga att gåvobrevet är äkta och ex-frun får inte rätt till fastigheten.

Två syskon, en son och en dotter, hade fått en släktgård i gåva av sin pappa. Pappans ex-fru påstod att dottern i juni 2012 överlåtit sin del av fastigheten till henne genom gåvobrev.

Ex-frun vände sig till tingsrätt för att de skulle slå fast att fastigheten skulle utbjudas till försäljning enligt lagen om samäganderätt. Sonen bestred detta och invände att hans systers namnteckning på gåvobrevet var förfalskat och att ex-frun därför inte hade samäganderätt till fastigheten.

Dottern uppgav i tingsrätten att hon aldrig hade undertecknat gåvobrevet. Enligt henne var det pappan som ville att hon skulle överlåta sin del i fastigheten till ex-frun.

Tingsrätten ansåg att gåvobrevet var ogiltigt och att ex-frun därför inte var kunde ses som ägare till hälften av fastigheten. Hennes begäran om försäljning avslogs därför.

Svea hovrätt går lite djupare. Domstolen ser förvisso att flera omständigheter talar för att det trots all var en giltig överlåtelse, bland eftersom dottern skrivit under en fullmakt som gav ex-frun rätt att hämta ut fastighetens pantbrev. Men hovrätten anser att utredningen i målet tyder på att dottern varit utsatt för stor press från pappans sida att skriva på gåvobrevet. Dottern uppgav att hon skrivit på fullmakten bara av den anledningen hennes pappa skulle sluta med övertalningsförsöken.

Pappan har dessutom erkänt att det inte är hans dotter som undertecknat gåvobrevet. Utredningen i målet ger inte heller stöd för att de vittnena som påstods ha undertecknat gåvobrevet skulle ha sett dottern skriva på brevet.

Genom en samlad bedömning alla uppgifter finner hovrätten därför, precis som tingsrätten, att ex-frun inte visat att hon genom gåvobrevet blivit samägare till fastigheten. Tingsrättens beslut står därför fast.

Vad innebär detta i praktiken?

  • I målet aktualiseras problematiken kring bevisfrågor. I huvudsak kan man säga att den som står som fastighetens ägare i lagfarten antas vara dess rätte ägare. Om någon annan hävdar att den är ägare eller samägare ligger bevisbördan på den parten att bevisa detta. I målet underkände domstolarna gåvobrevet som påstods bevisa äganderätten för ex-frun, eftersom flera omständigheter talade för att gåvobrevet inte var giltigt.

 

Foto. Hasse Holmberg/TT

 

Nils.

Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se