fbpx
 
17 juni, 2015

Nytt avgörande från EU-domstolen

Ett svenskt bolag ville avyttra aktierna i sitt brittiska dotterbolag, vilket förväntades leda till en valutakursförlust. Bolaget undrade i ett begärande om förhandsavgörande hos Skatterättsnämnden om de kunde dra av valutakursförlusten i deklarationen. Högsta förvaltningsdomstolen beslut att begära ett förhandsavgörande av EU-domstolen, om den svenska regleringen står i strid med den EU-rättsliga lagstiftningen om fri etableringsrätt.

Den svenska skattelagstiftningen hindrade bolaget från att dra av de potentiella förlusterna, eftersom det av denna följer att kapitalförluster på näringsbetingade andelar i princip inte kan dras av vid beräkningen av beskattningsunderlaget. Detta motsvaras av att kapitalvinster av näringsbetingade andelar inte tas upp för beskattning. Denna reglering finns till för att dubbelbeskattning i bolagssektorn ska undvikas.

Bolaget menade att den ändring av valutakurs som hade uppkommit från det att bolaget tillfört kapital till dotterbolaget till dess att det avyttrades borde vara avdragsgill. Detta skulle alltså vara en förlust som inte omfattade hela avyttringskapitalet, utan endast den del där valutan ändrats.

Skatterättsnämnden ansåg inte att det strider mot EU-rätten att på detta sätt neka bolaget avdrag, eftersom den svenska skattelagstiftningen i princip innebär att varken kapitalvinster eller kapitalförluster på sådana andelar som är näringsbetingade beaktas vid beräkning av beskattningsunderlaget.

EU-domstolen drar nu samma slutsats som Skatterättsnämnden. EU-domstolen anför att enligt den svenska skattelagstiftningen kan kapitalförluster som har uppkommit vid avyttring av näringsbetingade andelar som har sitt ursprung i en valutakursförlust inte dras av, oavsett om andelarna avser ett bolag med hemvist i en annan medlemsstat eller om andelarna avser ett bolag med hemvist i Sverige.

Investeringar i näringsbetingade andelar som sker i en annan medlemsstat behandlas således i detta hänseende inte mindre förmånligt än likartade investeringar som sker i Sverige.

Den svenska skattelagstiftningen anses därmed inte inskränka etableringsrätten.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Eftersom Sverige är med i EU gäller den EU-rättsliga regleringen i Sverige. I de fall där den svenska lagen och EU-regleringen säger olika saker har EU-regleringen företräde framför den svenska.
  • I och med att alla länder i EU har förbundit sig att följa regleringen finns EU-domstolen, som ska se till att reglerna efterlevs. Ett land kan begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen om landet i fråga är osäker på om den nationella lagstiftningen strider mot EU-rätten.
  • När ett förhandsavgörande lämnas av EU-domstolen har det verkan som praxis i alla länder inom EU.

 

Foto: TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Eva Clasö/Ellen Sjöberg

ellen.sjoberg@alltomjuridik.se

ES_130x87