Ett entreprenadbolag vände sig till ett annat bolag och bad om att få använda deras grävmaskin då deras egna gått sönder. Tvist uppstod senare om huruvida grävmaskinen varit utlånad gratis eller om entreprenadbolaget hyrde maskinen mot ersättning. Både tingsrätten och hovrätten konstaterar att omständigheterna i fallet talar för att det varit fråga om ett lån.
I samband med att entreprenadbolaget utförde en entreprenad 2011 gick en grävmaskin sönder. Bolaget vände sig till ett annat bolag, vars företrädare var vän till entreprenörbolagets företrädare, och fick tillåtelse att använda en av bolagets grävmaskiner under tiden som den egna maskinen reparerades.
Senare uppstod en tvist mellan bolagen om huruvida maskinen lånats ut gratis eller om entreprenadbolaget i själva verket hyrt maskinen och därmed var skyldigt att betala ersättning för detta. Det bolag som ägt maskinen påstod att bolagen muntligt kommit överens om ett fast pris per arbetsdag och krävde sammanlagt ca 150 000 kronor av entreprenadbolaget. Kravet framställdes dock först tre år efter att entreprenadbolaget lämnat tillbaka maskinen. När entreprenadbolaget vägrade betala vände sig bolaget till domstol.
Osämja och sen faktura talar emot hyresavtal
Göteborgs tingsrätt dömde till entreprenadbolagets fördel och konstaterade att det rörde sig om ett lån. Tingsrätten beaktade att relationen mellan bolagen hade försämrats och att det uppstått osämja mellan bolagens företrädare under de tre år som förflutit mellan att maskinen lånades ut och fakturering skedde. Det faktum att betalning krävts först efter att osämja uppstått mellan bolagen talar enligt tingsrätten starkt för att överenskommelsen i själva verket gällt ett lån – inte hyra – av maskinen.
Domen överklagades till hovrätten som, likt tingsrätten, anser att det rör sig om ett lån. Hovrätten beaktar dock också det faktum att det inte funnits något avtal, kvittens eller e-post som talar för att det ska ha rört sig om att bolaget hyrt maskinen. Omständigheterna vid den muntliga överenskommelsen talar istället för att det ska ha rört sig om en utlåning, enligt hovrätten.
Vad innebär detta i praktiken?
Vid nyttjande av annans egendom inom ramen för yrkesmässig verksamhet är presumtionen att ersättning ska utgå, dvs. att det rör sig om hyra. I detta fall ansågs det föreligga flera omständigheter som talade emot denna presumtion och att formerna vid avtalets ingående och omständigheterna därefter snarare talade för en utlåning.
Målnummer: T 2853-16
Foto: Janerik Henriksson /TT
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova
Pinak Chakraborty
pinak.chakraborty@alltomjuridik.se
