fbpx
 
7 maj, 2015

Engelska i svenska domstolar – snart verklighet?

En ny utredning föreslår bland annat att engelska ska kunna användas som språk vid skiljeförfaranden och så kallade klanderprocesser i hovrätten. 

Skiljeförfarandeutredningen har överlämnat sitt betänkande till justitieminister Morgan Johansson. Utredningen har letts av Johan Munck, tidigare ordförande i Högsta domstolen.

Utredningen har gjort en översyn av lagen om skiljeförfarandelagen för att säkerställa att lagstiftningen är modern och garanterar ett rättssäkert och effektivt förfarande. En viktig del i detta är att anpassa lagen ytterligare till internationell standard på området.

Utredningen har dessutom lämnat förslag på hur klanderprocessen i hovrätten kan bli mer effektiv och hur onödiga och parallella domstolsprocesser kan undvikas.

För att underlätta för internationella aktörer som deltar i skiljeförfaranden i Sverige föreslår utredningen att engelska ska kunna användas av vittnen och parter vid klanderprocess i domstol.

 –  Skiljeförfarande och annan tvistlösning utanför domstolarna har en lång tradition och stark ställning i Sverige. Många stater och investerare världen över har valt att använda svenskt skiljeförfarande för att lösa sina tvister. Sveriges position som ett ledande skiljedomsland behöver värnas och utvecklas, säger Morgan Johansson.

 –  Att lagstiftningen är modern, rättssäker och effektiv är en förutsättning. Utredningen föreslår flera lagändringar som syftar till modernisera lagstiftningen och stärka Sveriges internationella konkurrenskraft på området. Utredningen skickas nu ut på remiss.

Vad innebär detta i praktiken?

  • I dagsläget gäller att svenska det språk som måste användas i domstolar och skiljeförfaranden. Om någon av parterna eller vittnena i domstolen inte talar svenska måste en tolk användas. Det är alltså inte tillåtet att tala exempelvis engelska, bara för att domstolen förstår engelska. Syftet är att domstolen till 100 % ska kunna ta till sig de fakta och de argument som läggs fram i målet. Om man tillät andra språk än svenska finns risken att domstolen skulle kunna missförstå vissa delar, alternativt att det skulle krävas att domstolens ledamöter besitter exceptionella kunskaper.

 

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

 

Nils.

Nils Ivars/Ebba Wigerström

nils.ivars@alltomjuridik.se