En ekonomichef har dömts till villkorlig dom, böter och skadestånd för brottet “trolöshet mot huvudman”, efter att hon bland annat köpt en swimmingpool med bolagets företagskort. Varken tingsrätten eller hovrätten fann hennes historia tillräckligt trovärdig för att hon skulle undgå ansvar.

En 52-årig ekonomichef åtalades för brottet trolöshet mot huvudman enligt 10 kap 5 § brottsbalken. Detta efter att hon har betalat privata skulder och gjort inköp med företagets kort. Sammanlagt rörde det sig om drygt 600 000 kronor från det att hon anställdes år 2016.

Ekonomichefen hävdade att hon fått samtycke från bolaget till betalningarna, men att hon inte kom ihåg vem inom bolaget som gav henne samtycket. Hon påstod också att en del av pengarna var att hänföra till ett lån som hon hade fått av bolaget. 

Tingsrätten inledde med att konstatera att kvinnan hade haft det övergripande ansvaret för bolagets ekonomi. Enligt tingsrätten utgör det en sådan förtroendeställning som typiskt sett omfattas av straffbestämmelsen trolöshet mot huvudman.

Frågan som tingsrätten därefter hade att ta ställning till var om ekonomichefen hade missbrukat sin förtroendeställning och om hennes agerande hade orsakat bolaget skada. Att missbruka sin förtroendeställning innebär enligt tingsrätten att man använder de möjligheter som ställningen ger till att använda bolagets förmögenhet på ett sätt som man inte har fått tillåtelse till. Som exempel nämnde tingsrätten att personen använder bolagets pengar till att betala privata skulder och utgifter. Detta är alltså otillåtet om inte bolaget har gett sitt samtycke.

Tingsrätten ansåg efter en samlad bedömning att ekonomichefen hade missbrukat sin ställning. Detta bland annat eftersom kvinnans berättelse om samtycke var mycket vag vad gäller hur samtycket ska ha kommit till och vad samtycket egentligen ska ha inneburit. Vad gäller kvinnans förklaring om att det i vissa fall har rört sig om ett lån mellan kvinnan och bolaget, ansåg tingsrätten att denna var ologisk och långsökt, eftersom både hon och bolaget hade det dåligt ställt ekonomiskt.

Tingsrätten ansåg att handlandet gjort att bolaget lidit skada. De ansåg dessutom att det rörde sig om ett grovt brott, eftersom det rörde sig om ett systematiskt och samlat förfarande. Ekonomichefen dömdes därför till villkorlig dom och dagsböter. Hon blev också skadeståndsskyldig i förhållande till bolaget.

Ekonomichefen överklagade tingsrättens dom till hovrätten.

Hovrätten noterar att det finns ett visst utrymme för bedömningen att några av inköpen som ekonomichefen gjorde var kopplade till hennes tjänst. Men eftersom hon inte hade redovisat några kvitton överhuvudtaget för inköpen, och enligt hovrättens uppfattning inte heller har avsikt att göra det, har hon orsakat bolaget skada.

Till skillnad från tingsrätten anser dock hovrätten att den omständigheten att brottet har systematisk karaktär, inte ensamt kan göra att brottet ska bedömas som grovt. För att det ska anses vara grovt krävs att det ligger mer planering bakom. Inget av brottet kan enligt hovrätten var för sig anses som grovt, sett till värdet av överföringarna och inköpen. Inte heller det sammanlagda värdet om drygt 600 000 kronor påverkar denna bedömning. Hovrätten anser därför att det inte rör sig om ett grovt brott, men ändrar trots det inte påföljden som dömdes ut av tingsrätten. Ekonomichefen döms därför till villkorlig dom och dagsböter. Hon är även tvungen att betala drygt 620 000 kronor i skadestånd till bolaget.

___________________________________

Författare: Olivia Törnell Andersson, Allt om Juridik

Källa: Blendow Lexnova

Målnr: Hovrätten över Skåne och Blekinge B 13-19

Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT