En ekonomichef lät betala ut stora summor från bolaget till sitt privata konto. Mannen döms nu i både tingsrätt och hovrätt.

Koncernledningen noterade under 2011 att något inte stod rätt till i ett av koncernens bolag. Ekonomin hade en del brister. Ledningen beslöt därför att bolagets ekonomichef skulle fasas ut och att en ny ekonomichef skulle tillsättas.

Precis innan den nya ekonomichefen tillträdde sjukskrev sig den utfasade ekonomichefen. Ledningen anade kanske inga ugglor i mossen då, men en tid därefter uppdagades att det var stora brister i redovisningen hos bolaget.

Det var fråga om övervärderade kundfordringar, leverantörsskulder som inte tagits upp och andra felaktigheter. Ledningen anlitade en revisionsfirma som upptäckte att det förekommit en hel del mystiska transaktioner under årens lopp. Bland annat hade många transaktioner gått till den f.d. ekonomichefens personkonto.

Totalt handlade transaktionerna om drygt två miljoner kronor. Transaktionerna hade dock upphört i samband med att den tidigare ekonomichefen slutade i bolaget.

Den före detta ekonomichefen konfronterades med uppgifterna men uppgav att transaktionerna handlat om övertidsersättning som han muntligen kommit överens om med bolagets VD.

Ekonomichefen drogs i vart fall inför domstol. Linköpings tingsrätt trodde inte på mannen, bland annat sedan förhör hållits med VDn och inget annat i utredningen kunde tyda på att transaktionerna varit lovliga. Detta i synnerhet då utbetalningarna inte redovisats som lön, utan istället dolts i redovisningen.

Tingsrätten dömde mannen till 18 månaders fängelse för grov trolöshet mot huvudman. Domen överklagades, men Göta hovrätt fastställer nu tingsrättens dom.

Vad innebär detta i praktiken?

• Ekonomisk brottslighet kan ibland vara ganska svårbevisad, men om brott kan styrkas så är straffen i regel relativt stränga. Trolöshet mot huvudman är ett brott där en person inom sin ordinarie roll utnyttjar sin ställning på ett sätt som skadar huvudmannen – exempelvis genom att ta pengar. I jämförelse kan sägas att brottet bedrägeri handlar om att gärningsmannen genom att lura någon skaffar sig pengar (eller liknande) från någon annan. Pengarna ligger alltså inte inom den normala kontrollen för gärningsmannen.

Tre förenklade exempel:

• Stöld → gärningsmannen går in på en matbutik och tar varor.
• Bedrägeri → gärningsmannen låtsas betala för varorna, men betalar med falska sedlar.
• Trolöshet mot huvudman → kassapersonalen i butiken missbrukar sin ställning vilket skadar butiken.

Foto: Jessica Gow/TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Nils Ivars
nils.ivars@alltomjuridik.se