Ett par och deras 32-åriga dotter står alla tre anklagade för bedrägeri. Dottern ska ha varit med och budat på föräldrarnas bostadsrätt, i syfte att pressa upp priset. Nu ska Högsta domstolen pröva fallet.

Bostadsrätten såldes 2011. Köparna betalade 3 260 000 kronor för lägenheten, vilket enligt åtalet ska ha lett till att köparna fått betala mer än de annars skulle ha gjort.

Solna tingsrätt fann att dottern under falskt namn bjudit på lägenheten. Frågan var dock hur stor ekonomisk förlust köparna gjort till följd av detta. Enligt rätten var det styrkt att dottern hade lämnat bud som medfört en skada för köparna på 60 000 kronor och motsvarade vinning för hennes föräldrar.

Dottern dömdes för bedrägeri och fick betala skadestånd till köparna. Däremot var det inte bevisat att föräldrarna hade planerat eller ens känt till att dottern lämnat de falska buden och åtalet mot dem ogillades därför.

Hovrätten friade
Domen överklagades och hovrätten friade kvinnan helt. Den frikännande domen grundades på att hovrätten inte ansåg att det kunde bevisas att köparna lidit någon ekonomisk skada – vilket är en förutsättning för bedrägeribrottet. Åklagaren hade, enligt hovrätten, inte kunnat bevisa att bostadsrättens marknadsvärde var lägre än vad köparna fått betala.

Domen överklagades av både åklagaren och köparna och HD meddelar nu prövningstillstånd.

Vad innebär detta i praktiken?

• Högsta domstolen, HD, får in ett stort antal mål. Men endast en bråkdel av dessa ges prövningstillstånd. Detta beror på att HD i första hand är en prejudikatdomstol, som ska pröva mål där rättsläget är oklart eller behöver fötydligas. De mål som är av prejudicerande värde infogas sedan i Nytt Juridiskt Arkiv (NJA). HD prövar dessutom mål där det finns anledning att tro att hovrätten har dömt uppenbart fel. Sådana mål hamnar i regel inte i NJA.

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova
Foto: Hasse Holmberg/TT

Nils Ivars

nils.ivars@alltomjuridik.se