fbpx
 
12 februari, 2016

Dömd barnvåldtäktsman kan vara oskyldig

En idag 39-årig man dömdes till fängelse för våldtäkt mot barn. Den då 14-åriga flickan hävdade att mannen våldtagit henne medan hon sov. Nya omständigheter pekar dock på att mannen kan vara helt oskyldig – varpå HD har beviljat mannen resning.

I brottmål avgörs målen i tingsrätten, därefter har den åtalade möjlighet att överklaga till hovrätten och i undantagsfall kan även HD pröva fallet.

Men när väl överklagandemöjligheterna är uttömda så ska domen stå fast.

Undantaget är resning, som den dömde kan ansöka om hos HD. I princip kan man säga att det krävs nya fakta i målet som gör att det finns starka skäl att pröva åtalet igen. Kort och gott; om det finns nya omständigheter som kan peka på att den dömde är oskyldig så beviljas resning.

Det mest kända resningsfallet de senaste åren är givetvis de fällande domarna mot Sture Bergwall (Thomas Quick).

HD har nu beviljat resning för en idag 39-årig man som suttit i fängelse för våldtäkt mot barn.

HD anser att det finns tvivel om att mannen verkligen är skyldig till brottet han dömdes för.

När mannen dömdes för våldtäkt mot en 14-årig flicka baserades domen till stor del på flickans berättelser om att hon blivit våldtagen av mannen i samband med att hon sov hos sin mammas väninna.

Mannen fälldes slutligt i hovrätten och dömdes till två års fängelse. Dessutom fick han betala 85.000 kronor i skadestånd till flickan.

Mannen har nu beviljats resning. Riksåklagaren har inte invänt mot resningen.

Vad är det då för nya omständigheter som fått HD att bevilja resning?

Den dömde mannen anger i sin resningsansökan att flera personer oberoende av varandra har hört flickan påstå att hon falskeligen anmält honom. Hon ska med andra ord ha sagt att våldtäkten aldrig ägt rum. I och med att det var flickans berättelse som utgjorde den avgörande bevisningen i rättegången ansåg mannen att det fanns synnerliga skäl att pröva målet igen.

Flickan har givits möjlighet att yttra sig över mannens påståenden. Hon har dock inte hörts av, skriver HD.

Riksåklagaren återupptog förundersökning efter mannens resningsansökan. Två förhör hölls med två oberoende personer. Båda förhören gav stöd för mannens påståenden om att flickan hade pratat med kamrater och bland annat sagt att våldtäkten inte hade ägt rum. En av de förhörda personerna hade flickan sagt att de som lyssnade inte fick berätta för någon om vad hon sagt.

Sammantaget gör dessa nya omständigheter att resning beviljas. Nu kommer målet åter att prövas i hovrätten, där mannen en gång dömdes.

Om mannen frikänns går det givetvis inte att ta tillbaka det redan avtjänade fängelsestraffet. Däremot utgår regelmässigt stora skadestånd från staten för att staten hållit honom oskyldigt frihetsberövad. Det är också rimligt att anta att han kan utkräva skadestånd av flickan – både för att få tillbaka det skadestånd han betalade till henne, men också för den skada hennes falska anklagelser vållat honom

Att falskeligen anmäla och anklaga någon annan för ett brott är i sig brottsligt. Det är dock värt att notera att flickan vid den aktuella tidpunkten var under 15 år – och därmed inte straffmyndig. Om mannen frikänns får eventuella nya processer inledas mot flickan.

Det är dock viktigt att komma ihåg att i dagsläget är mannen inte frikänd.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Resning är ett institut som används – och ska användas – mycket sparsamt. Det hör till kategorin ”extraordinära rättsmedel” och det är precis som namnet antyder; det krävs extraordinära omständigheter för att bevilja resning.

 

Foto: Karin Malmhav/SvD/TT

 

nils webb

Nils Ivars
nils.ivars@alltomjuridik.se