Personal på kalkstenstillverkaren Nordkalks anläggning spolade in vatten i en het kalkugn för att komma till bukt med vissa problem som ugnen orsakat i tillverkningen. Genom hål i ugnen strömmade det då ut ånga blandad med kalciumoxid vilket resulterade i att en i personalen avled och att flera drabbades av svåra personskador. Nu döms platschefen på arbetsplatsen för arbetsmiljöbrott då tingsrätten anser att han hade kunnat förhindra olyckorna.
Inom loppet av några timmar under en dag i november 2011 inträffade två arbetsplatsolyckor på en anläggning som drevs av Nordkalk, som tillverkar kalk i Luleå. Vid den första olyckan skadades en person, och vid den andra olyckan skadades tre personer och en person omkom. Olyckorna inträffade i samband med att det pågick arbeten med att behandla sinter, ett slags halvsmält jordart, i kalkugnar. Het ånga blandad med kalk strömmade ut ur en kalkugn och orsakade svåra skador på personal som befann sig i närheten.
En arbetsgivare har enligt arbetsmiljölagen en skyldighet att se till att de som jobbar på en arbetsplats har god kännedom om arbetsförhållandena, och vilka risker som kan finnas med arbetet. Detta ansvar gäller även för inhyrd arbetskraft som arbetar på platsen. Personerna som drabbats var visserligen anställda av ett annat företag, men arbetet leddes av Nordkalk och de arbetade på Nordkalks anläggning med företagets skyddsutrustning.
Åtal väcktes vid Luleå tingsrätt för arbetsmiljöbrott och den tilltalade var platschef för arbetsplatsen där olyckorna inträffade. Tingsrätten uttalar att det normalt är VD:n som är ansvarig för arbetsmiljöfrågor, men att denne kan delegera ansvaret till någon annan, vilket alltså skett här.
Nordkalk hade ett tag innan olyckorna haft problem med kalktillverkningen i den aktuella ugnen utan att veta vad det berodde på. Bekämpning av sinter är väldigt ovanligt och det saknas vedertagna metoder för att bekämpa sådan. Den lösning som provades innebar att man gjorde hål i ugnen och tillförde stora mängder vatten för att bli av med sinterproblemen. Det var ur dessa hål den skadliga ångan och kalken strömmade ut över flera i personalen. Flera personer har vittnat om att det rådde en närmast desperat stämning på olycksdagen och de inblandade hade intrycket att alla tänkbara metoder hade använts.
Använt en ”farlig metod”
Tingsrätten konstaterar att den metod som använts, att spruta stora mängder vatten in i den heta ugnen, har varit direkt avgörande för att olyckorna skulle inträffa och konsekvenserna av dem. En av personerna som förhördes i målet och som har kunskap om sinterbekämpning underströk att det är en farlig metod som han inte skulle tillåta om han varit ansvarig.
Vad gäller platschefens ansvar påpekar tingsrätten att det inte kunnat utredas vems idé det var att spola stora mängder vatten in i ugnen. Däremot var platschefen väl insatt i riskerna med att tillföra vatten i en varm kalkugn. Dessutom gjordes ingen egentlig riskanalys i samband med den första olyckan, detta har enligt tingsrätten lett till att ingen av de som arbetade i närheten av ugnen insett riskerna med arbetet. En seriös riskbedömning hade med all sannolikhet förhindrat att den andra olyckan hade inträffat.
Sammantaget menar tingsrätten att platschefen brustit i sitt ansvar genom att inte se till att de som arbetade vid ugnen hade tillräcklig insikt om riskerna med arbetet och genom att inte genomföra en ordentlig riskanalys efter den första olyckan. Domstolen gör också bedömningen att om platschefen inte hade brustit i sitt ansvar så hade olyckorna sannolikt inte inträffat. Han döms därför till villkorlig dom och sammanlagt 26 000 kronor i dagsböter. Företaget åläggs samtidigt att betala tre miljoner kronor i företagsbot och ska betala sammanlagt 230 000 kronor i skadestånd till två som skadades vid olyckan och anhöriga till den man som avled.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: Stig Hammarstedt/TT
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova
Felix Sjöberg
