Ett bussbolag och Svenska Kommunalarbetarförbundet kunde inte komma överens om när chaufförerna hade rätt till rast enligt kollektivavtalet som gällde dem emellan. Arbetsdomstolen har nu bestämt att chaufförerna haft rätt till en tidigare rast än vad bolaget tillåtit. Bolaget tvingas därför betala skadestånd till facket för kollektivavtalsbrott.

Enligt ett kollektivavtal som gällde mellan ett bussbolag och Svenska Kommunalarbetarförbundet fick de chaufförer som arbetade för bussbolaget ha körningar som fick pågå i högst två och en halv timme utan avbrott för paus eller rast. Pausen skulle därtill vara minst tio minuter lång.

Så långt var bussbolaget och facket överens. Däremot hade de olika meningar om vad som egentligen menades med begreppet ”körning”. Bolaget menade att sådan tid då bussen enligt tidtabellen stod stilla vid ändhållplatser och vändpunkter inte kunde räknas in för att bestämma huruvida maxgränsen på två och en halv timmes körning hade uppnåtts. Detta eftersom förarna, enligt bolaget, hade möjlighet att kliva ut ur bussen.

Facket menade å andra sidan att sådan tid visst måste räknas in för att avgöra hur länge en körning pågått. Räknade man på detta sätt innebar det att förarna i själva verket hade körningar på två timmar och femtio minuter innan de fick rätt till någon rast, vilket stred mot två och en halv timmes-regeln i avtalet.

Facket vände sig därför till Arbetsdomstolen och krävde skadestånd för kollektivavtalsbrott.

Arbetsdomstolen konstaterar nu att ett stopp som varat i mindre än två minuter måste anses omfattas av begreppet ”körning”. Detta motiveras bland annat av att det vid så korta stopp inte finns några möjligheter för föraren att kliva ut ur bussen. Dessutom ansåg domstolen att arbetsgivaren skulle kunna förskjuta chaufförernas möjligheter till paus genom att schemalägga kortare stopp.

Arbetsdomstolen dömer därför att bolaget ska betala skadestånd på 50 000 kronor till Svenska Kommunalarbetarförbundet för kollektivavtalsbrott. Bolaget tvingas även ersätta hälften av fackets rättegångskostnader som uppgår till cirka 200 000 kronor.

Vad innebär detta i praktiken?

• En arbetsgivare som bryter mot ett kollektivavtal kan bli skyldig att betala skadestånd till facket. Detta fall visar på att en felaktig tolkning av ett kollektivavtal kan leda till en kostsam rättegångsprocess samt skadeståndsskyldighet. Det bästa är därför att på förhand reda ut med facket hur ett kollektivavtal är avsett att tolkas innan det tillämpas.

Foto: Mats Andersson/TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Pinak Chakraborty

pinak.chakraborty@alltomjuridik.se