fbpx
 
21 april, 2017

Brott mot lojalitetsplikten kostar VD och projektledare 3,8 miljoner i skadestånd

En VD och en projektledare som sade upp sig från sina jobb för att starta ett konkurrerande företag har nu dömts att betala 3,8 miljoner kronor i skadestånd till sin förra arbetsgivare.  Anledningen? De har brutit mot lojalitetsplikten som följer av deras anställningsavtal genom att ha utvecklat den konkurrerande verksamheten under tiden de fortfarande var anställda och dessutom tagit med sig en stor kund och över tio kollegor från arbetsgivaren.

VD:n och en projektledare för ett konsultbolag sade under början av 2012 upp sig, och slutade i juli respektive augusti 2012. I september 2012 startade de ett konkurrerande företag, och de tog med sig både personal och en stor kund från konsultföretaget.

Redan under första halvan av 2012 – då männen alltså fortfarande var anställda hos konsultföretaget – hade de börjat förbereda för att starta den konkurrerande verksamheten, bland annat genom att hålla möten på arbetsplatsen och erbjuda sina kollegor jobb.

Konsultbolaget väckte senare talan mot VD:n och projektledaren, och begärde att männen solidariskt skulle betala skadestånd på 7,5 miljoner kronor till bolaget. Grunden för skadeståndsanspråket var enligt bolaget att männen hade brutit mot lojalitetsplikten i sina anställningsavtal, vilket hade lett till att bolaget förlorade en kund, och därmed lidit en ekonomisk skada.

Männen hävdade å sin sida att deras agerade visserligen var ett brott mot lojalitetsplikten, men att bolaget inte kunde ha lidit någon ekonomisk skada eftersom de inte bedrivit någon konkurrerande verksamhet innan deras anställningar hos konsultbolaget hade upphört.

Målet prövades först i tingsrätten, som konstaterade att männen hade brutit mot lojalitetsplikten genom sitt agerande. Enligt domstolen är det tydligt att männen har arbetat med den konkurrerande verksamheten samtidigt som de varit anställda hos konsultbolaget. Bland annat har männen erbjudit kollegor anställningar hos det konkurrerande företaget, de har hyrt och ställt i ordning en lokal samt gjort inköp av telefoner och datorer till det nya företaget.

Att den aktuella kunden snabbt kunde värvas från konsultbolaget till det konkurrerande företaget menade tingsrätten berodde på att de personer som jobbat med kunden på konsultbolaget alla valt att gå över till det konkurrerande företaget.

I och med detta förlorade konsultbolaget en kund, och behövde dessutom ersätta de konsulter som sagt upp sig. Eftersom tingsrätten fann att männen brutit mot lojalitetsplikten ansågs de skadeståndsskyldiga, och förpliktades att betala ersättning till konsultbolaget både för ekonomisk skada, och för de kostnader som uppkommit i samband med nya anställningar. Totalt ansåg tingsrätten att 1,8 miljoner kronor var en rimlig ersättning.

Ärendet gick vidare till Arbetsdomstolen, AD, som nu instämmer i tingsrättens bedömning men höjer skadeståndet till 3,8 miljoner kronor. AD poängterar att det konkurrerande företaget snabbt hade kunnat börja med sin verksamhet, något som inte skulle ha hänt i fall männen hade varit tvungna att bygga upp företaget från grunden i september 2012 då anställningarna upphörde. Konsultföretaget skulle då inte lidit någon större ekonomisk skada, eftersom det skulle ha tagit längre tid för den konkurrerande verksamheten att anställa arbetstagare och rekrytera kunder.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Som anställd har du en lojalitetsplikt gentemot det företag du jobbar på. Lojalitetsplikten brukar främst innebära att du inte ska konkurrera med din arbetsgivare, men också att du inte får prata illa om företaget.
  • Lojalitetsplikten beskrivs ofta som en naturlig del av anställningsavtalet. Arbetsdomstolen har i sin rättspraxis slagit fast att arbetstagarens lojalitetsplikt ingår som ett led i anställningsavtalet som sådant, oavsett om plikten uttryckligen omnämns i avtalet eller inte.

Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

ES_130x87

Ellen Sjöberg

ellen.sjoberg@alltomjuridik.se