fbpx
 
17 mars, 2017

Bolag förlorar fakturatvist – platschef på pizzeria saknade fullmakt för fyrverkeribeställning

När man ingår ett avtal med någon som säger sig företräda någon annan, exempelvis en anställd som gör en beställning för företagets räkning, gäller det att man kontrollerar att personen har fått rätt att göra det av huvudmannen. Annars kan man inte göra avtalet gällande mot huvudmannen. Då kan det gå som i ett nyligen avgjort rättsfall. I det aktuella fallet levererade ett bolag fyrverkerier till en pizzeria på beställning av platschefen. När leverantören krävde betalning av handelsbolaget som ägde pizzerian stötte de på patrull – enligt handelsbolaget saknade chefen fullmakt att ingå ett sådant avtal.

Hösten 2014 mottog ett bolag som tillverkar fyrverkerier en beställning på ett parti fyrverkerier från ett handelsbolag. Handelsbolaget driver en pizzeria och det var till den som fyrverkeribolaget levererade beställningen, vilken kvitterades av pizzerians platschef. Fyrverkerierna såldes därefter till konsumenter. När fyrverkeribolaget krävde betalning för leveransen så hävdade dock handelsbolaget att beställningen gjorts av platschefen på pizzerian och att han inte haft rätt att ingå avtal för bolagets räkning. Handelsbolagets ägare menade därför att de inte behövde betala fakturan.

När man ingår avtal för någon annans räkning krävs det att man har fullmakt att göra det. Fullmakt innebär just en rätt att företräda annan. De rättshandlingar som den som innehar en fullmakt företar blir bindande för fullmaktsgivaren – med vissa undantag. Rättshandlingen gäller inte om fullmaktstagaren går utanför de gränser som anges i fullmakten. Man brukar säga att fullmaktsinnehavare då har gått utanför sin behörighet. I vissa fall gäller inte heller rättshandlingen om fullmaktstagaren håller sig inom fullmaktens gränser men bryter mot anvisningar från huvudmannen – den så kallade befogenheten.

Det hela slutade med att fyrverkeribolaget stämde handelsbolaget. Fyrverkeribolaget argumenterade i rätten att platschefen hade haft just en sådan fullmakt av handelsbolaget som gör att bolaget är bunden av platschefens beställning.

Göteborgs tingsrätt ansåg dock inte att den butiksansvarige hade haft någon ställningsfullmakt eller annan viljegrundad fullmakt som kunde binda handelsbolaget och dess ägare. Däremot bedömde tingsrätten att fyrverkeribolaget hade haft ”befogad tillit” till att platschefen hade behörighet att köpa fyrverkerier för bolagets räkning. Vid denna bedömning konstaterade rätten att platschefen hade agerat självständigt med eget beslutsfattande och bland annat varit behörig att göra inköp för den löpande pizzeriaverksamheten. Tingsrätten konstaterar att fyrverkerier och pizzor i och för sig ”inte ligger helt nära varandra”, men enligt rätten var det inte uteslutet att en pizzeria någon vecka per år skulle sälja fyrverkerier. Domstolen ansåg därför att platschefen haft en så kallad tillitsgrundad fullmakt. Fyrverkeribolaget fick därför rätt i tingsrätten och handelsbolaget och dess ägare ålades att betala fakturan.

Hovrätten för Västra Sverige gör dock en annan bedömning och river upp domen. Enligt hovrätten är det avgörande för om en tillitsbunden fullmakt ska anses ha uppkommit de yttre förhållanden som härrör från huvudmannen och som kunnat iakttas av tredje man. Det enda yttre förhållande som kan anses ha talat för att platschefen varit behörig är att han arbetat ensam i pizzerian.

Hovrätten konstaterar samtidigt att handelsbolaget var en ny kund till fyrverkeribolaget och att fyrverkerier typiskt sett ligger utanför en pizzerias normala verksamhet. Fyrverkeribolaget har därför inte haft anledning att hysa tillit till platschefens behörighet. Handelsbolaget och dess ägare är därför inte bundna av det avtal som platschefen ingick. Fyrverkeribolaget förlorar därför i hovrätten och får alltså inte rätt att kräva betalning av handelsbolaget. Fyrverkeribolaget tvingas istället betala handelsbolagets rättegångskostnader.

 

Vad innebär detta i praktiken?

  • Att ge någon fullmakt innebär att mottagaren ges rätt att vidta en eller flera rättshandlingar på givarens vägnar. Den som lämnar ut en fullmakt kallas för fullmaktsgivare eller huvudman. Den som får en fullmakt kallas för fullmaktstagare, fullmäktig eller ombud. En fullmakt kan lämnas på flera olika sätt t.ex. skriftligt, muntligt, genom anställning eller genom konkludent handlade.
  • När du ingår avtal med någon som gör det för någon annans räkning krävs det att denne har rätt att göra det för att du ska kunna göra avtalet bindande mot huvudmannen. Det är därför viktigt att kontrollera att personen har en fullmakt att handla för huvudmannens räkning.

 

Foto. Hasse Holmberg / SCANPIX KOD 96

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Sophia Lindstedt

sophia.lindstedt@alltomjuridik.se