En 58-årig kvinna från Alingsås som beställt ett flertal mobilabonnemang av TeliaSonera och sedan bestridit betalningsskyldighet får nu delvis rätt i hovrätten.
En 58-årig kvinna med bipolär sjukdom ålades i tingsrätten att betala närmare 32 000 kronor till TeliaSonera för sex stycken mobiltelefonabonnemang som hon beställt.
Kvinnan hade beställt tre abonnemang i sitt eget namn och tre abonnemang i sin mammas namn. Med abonnemangen följde mobiltelefoner, ett 4G-modem och en laptop.
Kvinnan bestred betalningsskyldighet med hänvisning till att hon varit i en svår depressiv period när hon tvångsmässigt beställt abonnemangen via internet.
Tingsrätten ansåg i och för sig att kvinnan genom läkarintyg lyckats visa att hon lider av en psykisk sjukdom. Intyget var dock allmänt hållet och det saknades utredning kring kvinnans mående vid tidpunkten för beställningarna. Avtalen kunde enligt tingsrättens bedömning inte heller anses ogiltiga, trots kvinnans psykiska tillstånd.
I hovrätten åberopade kvinnan ytterligare intyg samt förhör med en överläkare, som bland annat uppgivit att det är typiskt för bipolär sjukdom att omdömet helt försvinner under sjukdomsperioder. Läkaren uppgav att kvinnan är ”en sansad person” men att hon under sjukdomsperioder tappat kontroll över ekonomin och handlat saker på kredit – både i eget och i andras namn.
Hovrätten anser att utredningen styrker att kvinnan när hon tecknat avtalen med TeliaSonera varit påverkad av en psykisk störning och att avtalet därför, till skillnad från vad tingsrätten ansett, är ogiltiga.
Närmare 29 000 kronor avser dock de produkter som följt med abonnemangen. Kvinnan har inte försökt lämna tillbaka dessa och produkterna får enligt hovrätten anses ha medfört nytta för henne. Vid ogiltighet ska part återbära motpartens prestation eller betala ersättning för dess värde, i den utsträckning det handlar om något som medfört nytta. Kvinnan åläggs därför, trots att avtalen är ogiltiga, att betala närmare 29 000 kronor till TeliaSonera.
Vad innebär detta i praktiken?
- Om kvinnan hade fått behålla produkterna utan att betala för dem hade hon gjort en obehörig vinst på bolagets bekostnad (vinst som saknar rättsgrund). Utgången i målet hade med stor sannolikhet blivit annorlunda om kvinnan istället hade lämnat tillbaka produkterna.
Isak Bellman/Vanja Eriksson
Foto: Fredrik Sandberg
