Det var under augusti och september 2011 som ett antal dieseltankar på en bensinmack i Jokkmokk tog in vatten. Under denna period hade ett bolag tankat 26 stycken av deras fordon som sedermera skadades. Bolaget ersattes av bensinstationens försäkringsbolag men var inte nöjda med det utbetalda beloppet och valde därför att ta tvisten till tingsrätten. Domstolen ogillade däremot deras skadeståndsanspråk eftersom bolaget inte kunnat styrka deras ersättningskrav.
Yrkade på 4,4 miljoner i skadestånd
Bolaget hade uppskattat deras skada till ett totalt värde på 4,4 miljoner kronor och yrkade på detta belopp i tingsrätten. De hävdade att beloppet hänförde sig till bland annat reparationskostnader, personalkostnader och goodwillförlust.
Till stöd för deras talan påstod bolaget att bensinmacken hade sålt en felaktig produkt och att de på grund av ett tyst garantiansvar hade ådragit sig skyldighet att ersätta de skador som uppkommit på grund av den felaktiga produkten. I andra hand hävdade de att bensinmacken agerat oaktsamt genom att inte ha hanterat bensinen på ett säkert sätt.
Tyst garantiansvar
Tingsrätten konstaterade att den sålda bensinen varit en felaktig produkt på grund av den höga mängd vatten den innehållit. De konstaterade även att det är omöjligt för bensinstationer att undvika att det förekommer vatten i deras tankar. Detta utgjorde dock inte skäl nog för att ursäkta bensinmacken.
Tingsrätten ansåg nämligen att den som tankar hos ett etablerat oljebolag har rätt att förvänta sig att mängden vatten i tankarna inte ska vara så hög att fordonet skadas. I ett sådant fall gäller nämligen en tyst garanti som innebär att oljebolaget blir ersättningsskyldiga för den skada som uppkommer på grund av den felaktiga bensinen.
Inte tillräckligt styrkta ersättningskrav
Trots att bensinmacken ansågs ha ett tyst garantiansvar ogillades bolagets talan. Detta berodde på att bolaget inte lagt fram tillräckligt med bevisning som kunnat styrka att de faktiskt lidit skador som uppgått till 4,4 miljoner kronor.
Uppgifterna som bolaget hade lämnat in till tingsrätten ansågs vara allmänt hållna och underlaget var inte tillräckligt för att rätten skulle kunna dra några tydliga slutsatser om vilka ekonomiska förluster som bolaget lidit. Bolaget förlorade därför målet och fick istället ersätta motparten på deras rättegångskostnader som uppgick till 1,2 miljoner kronor.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: Leif R Jansson/TT
Pinak Chakraborty
pinak.chakraborty@alltomjuridik.se