Efter att ägaren till ett IT-bolag avlidit uppstod en tvist mellan två parter om vem som var den rätta efterträdaren. Efter att tvisten avgjorts av tingsrätten beslöt sig den nye ägaren för att avskeda en av de anställda. Anledningen var att den anställde hade främjat den förlorande partens försök till att ta kontroll över bolaget. Arbetsdomstolen ansåg däremot att avskedandet saknade laga grund och gav den anställde rätt till skadestånd.

Tvist om rätt till aktier

Efter ägarens bortgång var två styrelsemedlemmar oeniga om vem av dem som hade rätt till aktierna i bolaget. Under denna period blev också arbetet på bolaget lidande då bägge hade delade meningar om hur bolaget skulle skötas och lämnade motstridiga arbetsinstruktioner till de anställda.

Efter ett tag ingick de en överenskommelse som innebar att en av dem fick kontroll över bolaget, överenskommelsen stadfästes även i en dom av tingsrätten. Omedelbart efter att tingsrätten meddelat domen skickade den nya ägaren ett meddelande till en anställd om att han blivit avskedad.

Enligt arbetsgivaren var anledningen till avskedandet att den anställde främjat den andre styrelsemedlemmens försök till att ta kontroll över bolaget. Den anställde hade under tvisteperioden valt att följa dennes instruktioner och bland annat hjälpt honom att föra över affärsinformation till ett datasystem som den nye ägaren inte hade tillgång till. Arbetstagaren anklagades också för att ha haft en otrevlig ton och ovilja att följa arbetsgivarens instruktioner under tvisteperioden. Den nye ägaren ansåg också att det borde stått klart för arbetstagaren att hon varit den rätte ägaren av bolaget.

Begärde skadestånd i arbetsdomstolen

Den anställde och fackförbundet Unionen ansåg att avskedandet saknade laga skäl men också att arbetsgivaren gjort fel som inte underrättat den anställde inför avskedandet och inte heller varslat facket. De vände sig därför till arbetsdomstolen med ett skadeståndsanspråk.

Arbetsdomstolen behövde inledningsvis ta ställning till om den anställde grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren och arbetsgivaren därför haft skäl att avskeda honom.

De ansåg att ägarförhållandena i bolaget måste framstått som oklara för den anställde och att han därför haft goda skäl för att ifrågasätta om den nya ägaren varit den rättmätige efterträdaren. Därför ansåg domstolen inte heller att det kan ha varit illojalt av honom att agera i enlighet med de instruktioner han trodde kom från den rätte ägaren. Därför hade arbetsgivaren inte heller tillräckliga skäl för att avskeda honom.

De medgav däremot att den anställde förtjänade viss kritik för hans sätt att kommunicera med den nye ägaren under tvisteperioden men att detta, med beaktande av den oroliga situationen, inte kunde utgöra ett skäl för avskedande eller uppsägning.

Domstolen fann det även utrett att varken en underrättelse om avskedandet lämnats till arbetstagaren i förväg eller att facket varslats. Allt som allt blev arbetsgivaren skyldig att betala ett skadestånd på 135 000 kr till den anställde och en summa på 10 000 kr till facket.

Vad innebär detta i praktiken?

• En arbetstagare kan avskedas om han eller hon grovt åsidosätter sina åligganden mot arbetsgivaren. Med detta menar man avsiktliga eller grovt vårdslösa ageranden som rimligen inte ska behöva tålas. Om arbetstagaren inte är medveten om att det han eller hon gör är illojalt kan det, som i detta fall, innebära att grund för avskedande inte finns.
• Vid ett avskedande får arbetstagaren inte rätt till någon uppsägningstid. Han eller hon måste däremot underrättas om att denne kommer avskedas en vecka innan det sker. Om arbetstagaren är fackligt organiserad måste även det lokala fackförbund som arbetstagaren tillhör varslas samtidigt som underrättelsen lämnas. Om detta inte sker kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Pinak Chakraborty

pinak.chakraborty@alltomjuridik.se