fbpx
 
20 januari, 2017

Avskedad väktare får höjt skadestånd – misskötsel var inte tillräckligt för avsked

En man som blivit avskedad av ett vaktbolag väckte talan i Malmö tingsrätt eftersom han ansåg att avskedandet var felaktigt. Mannen krävde, och fick till viss del, skadestånd. Arbetsdomstolen höjer nu mannens skadestånd och omfördelar rättegångskostnaderna.

Mannen anställdes av ett vaktbolag i november 2011. Mannens anställning upphörde sedan runt årsskiftet 2013/2014. I tingsrätten hävdade mannen att avskedandet saknade grund, alternativt att det skett en felaktig uppsägning. Mannen påstod också att han inte hade fått den lön som han blivit lovad.

I första hand krävde mannen att bolaget skulle betala 150 000 kronor i så kallat allmänt skadestånd, vilket innebär ersättning för den kränkning som det kan vara att bli felaktigt avskedad, samt närmare 400 000 kronor i skadestånd som avsåg 16 månadslöner. Utöver detta krävde mannen även ersättning för obetald lön.

I andra hand, för det fall att tingsrätten skulle komma fram till att det fanns skäl för uppsägning, begärde mannen skadestånd med 70 000 kronor i allmänt skadestånd, cirka 47 000 kronor i ekonomiskt skadestånd, samt obetald lön.

Skillnad på avskedande och uppsägning

Enligt lagen får en anställd avskedas enbart om den anställde på ett grovt sätt åsidosatt sina förpliktelser mot arbetsgivaren. Det ska röra sig om allvarliga uppträdanden som skett avsiktligen, till exempel misshandel av arbetsgivaren eller förskingring av arbetsgivarens pengar. Avskedande är mycket ovanligt och innebär att anställningen upphör omedelbart utan rätt till lön och förmåner.

Uppsägning är vanligare vid avslutad anställning och kan ske på två grunder. Den första grunden är arbetsbrist, det kan till exempel röra sig om nedskärningar, omorganisation eller liknande. Den andra grunden är uppsägning av ”personliga skäl”, här ryms fall där någon misskött sig eller inte längre klarar av att utföra arbetet. Dessa grunder kallas saklig grund för uppsägning. Vid uppsägning har den anställde rätt till uppsägningstid och under denna tid består villkoren för lönen och anställningen i övrigt.

Bolagets inställning

Bolaget åberopade flera olika omständigheter som grund för avskedande alternativt uppsägning av mannen. Huvudsakligen rörde det sig om att mannen skulle ha uppehållit sig i ett kamerarum utan tillåtelse, inte skickat SMS vid påbörjad och avslutad arbetstid, kommit för sent samt använt våld mot arbetsgivaren.

Tingsrättens bedömning

Tingsrätten ansåg att det var bevisat att mannen misskött sina arbetsuppgifter genom att inte följa instruktioner angående kamerarummet samt SMS-kontakten med arbetsgivaren. Det våld som arbetsgivaren åberopat avsåg en ”avsiktlig knuff” under en verbal konflikt mellan mannen och arbetsgivaren.

Enligt tingsrätten kunde dock inte mannens misskötsamhet – ens i kombination med knuffen – utgöra grund för avskedande. Däremot räckte omständigheterna för att det skulle finnas saklig grund för uppsägning på grund av personliga skäl.

Mannen tilldömdes allmänt skadestånd med beloppet 30 000 kronor, även ekonomiskt skadestånd med 36 200 kronor samt 140 kronor som avsåg obetald lön. Eftersom mannen till stor del förlorade målet så beslutade tingsrätten att han skulle betala tre fjärdedelar av arbetsgivarens rättegångskostnader.

Överklagan till Arbetsdomstolen

Mannen överklagade till Arbetsdomstolen, AD, som är sista instans vid arbetsrättsliga tvister. AD höjer nu mannens allmänna skadestånd till 50 000 kronor med hänsyn till ett nyligen meddelat avgörande på området. De rättegångskostnader som mannen ska betala minskas även till hälften genom AD:s dom.

Vad innebär detta i praktiken? 

  • I arbetsrättsliga tvister är det vanligt att både allmänt och ekonomiskt skadestånd aktualiseras. Dessa skadestånd har olika syften. Det allmänna skadeståndet avser den ideella skada eller kränkning som en felaktig uppsägning eller avskedande kan innebära för den enskilde. Hur högt det allmänna skadeståndet blir avgörs av AD efter en uppskattning med hänsyn till omständigheterna i det aktuella fallet.
  • Ekonomiskt skadestånd syftar istället till att på ett mer konkret sätt ersätta den faktiska ekonomiska förlust som den anställde lidit på grund av felaktigheten från arbetsgivarens sida. Ofta är detta en summa som går att räkna ut mer eller mindre exakt.

Foto: Stina Stjernkvist/TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Karin stor

Karin Arleskär 

karin.arleskar@alltomjuridik.se