fbpx
 
18 september, 2017

Asylsökande utvisas till Kanada – trots att han aldrig vistats där

Den som söker asyl har normalt inte rätt att själv välja i vilket land detta ska ske. En eritreansk man som sökt asyl i Sverige har efter flera turer fått sin ansökan avvisad. Han utvisas istället till Kanada eftersom han bedömts ha anknytning dit – trots att han aldrig varit i landet.

En man från Eritrea ansökte om asyl i Sverige, men fick sin ansökan avvisad från Migrationsverket då han det ansågs att han hade så pass ”stark anknytning” till Kanada att det vore rimligt för honom att resa dit och lämna in en ansökan om internationellt skydd. Anledningen till detta är att mannens fru är kanadensisk medborgare och bosatt i Kanada. 

Mannen överklagade Migrationsverkets beslut till Migrationsdomstolen. Där begärde han att hans ansökan skulle prövas i Sverige. Som bakgrund angav han främst att hans äktenskap ingåtts under påtryckningar från familjerna, att de inte lärt känna varandra innan äktenskapet och att de idag endast har telefonkontakt som ofta präglas av gräl. Mannen angav också att hustrun inte var villig att registrera honom som sin make i Kanada.

Ansågs inte ha anknytning till Kanada

Frågan för Migrationsdomstolen var om mannen hade en sådan anknytning till Kanada att det vore rimligt för honom att resa dit och där ansöka om skydd. Det noterades att han har en ”beaktansvärd anknytning” till Kanada i och med äktenskapet, vilket ingåtts i Sverige då mannen var asylsökande. I och med att mannen aldrig vistats i Kanada bedömde rätten dock att mannen inte hade någon sådan anknytning till Kanada att det är rimligt för honom att söka asyl där.

Migrationsverket överklagade emellertid avgörandet till Migrationsöverdomstolen, som är högsta instans i migrationsmål. Där begärde verket att deras bedömning skulle gälla och att Migrationsdomstolens avgörande skulle upphävas.

Högsta instans gör en annan bedömning

Migrationsöverdomstolen påpekar, likt Migrationsdomstolen, att det inte krävs att mannen vistats i Kanada för att han ska anses ha stark anknytning dit. Domstolen gör också bedömningen att äktenskapet, trots mannens invändningar, innebär att han har en stark anknytning till Kanada. Migrationsöverdomstolen upphäver därför Migrationsdomstolens dom och fastställer Migrationsverkets beslut. Beslutet innebär att mannens talan avvisas och att han utvisas till Kanada.

Vad innebär detta i praktiken?

  • En domstol eller myndighet kan ibland avvisa inkomna mål eller yrkanden. Det innebär att man inte ens tar upp saken till prövning, oftast för att någon form av formaliafel finns. Det är en skillnad mot då någonting avslås eller ogillas, vilket innebär att frågan har prövats men att domstolen eller myndigheten inte håller med den sökande. Migrationsverket avvisade mannens ursprungliga ansökan därför att det ansågs att ansökan skulle inkomma i ett annat land, vilket inte är samma sak som att de avslagit ansökan. Verket har alltså inte tagit ställning till huruvida mannen skulle kunna beviljas asyl i Sverige.
  • Huvudregeln är att en ansökan om internationellt skydd ska prövas av den stat där ansökan kommit in. Det finns dock undantag från regeln. Bland annat ska en ansökan prövas av det första landet som den sökande kommit till och som undertecknat Dublinförordningen. Ett annat undantag är då det finns ett så kallat säkert tredjeland dit personen anses ha anknytning och möjlighet att söka skydd.

 

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Felix Sjöberg

felix.sjoberg@alltomjuridik.se