Arbetsförmedlingen vill inte redovisa handlingar om vilka företag som tar emot bidrag för subventionerade anställningar. Myndigheten menar att dessa handlingar faller under offentlighet- och sekretesslagstiftningen.
Det handlar om mer än 73 miljarder kronor, som betalats ut till privata aktörer i form av anställningsstöd under de senaste fem åren. Det är dock inte offentligt vilka företag som får pengarna – trots att det är skattepengar det handlar om.
– Vi kan inte som myndighet bryta mot lagen. Men det finns naturligtvis en intressekonflikt mellan å ena sidan företagens behov av skydd och å andra sidan det legitima allmänna intresset över att få insyn i offentlig användning av skattemedel. Jag utgår från att de som stiftat lagen har vägt dessa saker på guldvåg, säger Clas Olsson, biträdande generaldirektör på Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingen menar att de följer upp hur pengarna används, både övergripande och på individnivå.
Enligt en statlig utredning som kom förra våren slogs det dock fast att dessa kontroller var undermåliga. Regeringens utredare menade att det fanns en risk för att vissa grupper av arbetsgivare utnyttjade de statliga stöden.
Detta har även uppmärksammats av både fackförbund och arbetsgivarorganisationer, som menar att bolag inom bland annat restaurangbranschen, städbranschen, handeln och delar av äldreomsorgen ser anställningsbidragen som ett sätt att finansiera sin verksamhet. Detta genom att en arbetsgivare exempelvis endast anställer om de får någon form av anställningsstöd, och sedan avslutar anställningen när stödet upphör, eller inte betalar ut överenskommen lön, eller struntar i att bekosta en försäkring som täcker skador på jobbet.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: Bertil Ericson / TT
Ebba Wigerström/Ellen Sjöberg
ellen.sjoberg@alltomjuridik.se
