fbpx
 
1 februari, 2017

Arbetsdomstolen återförvisar mål – handbollstvist ska prövas i tingsrätt trots skiljedomsklausul

Södertörns tingsrätt beslutade att inte pröva en tvist mellan en handbollsförening och en spelare på grund av en klausul i parternas avtal som föreskrev att tvister ska prövas av Svenska Handbollsförbundets skiljenämnd. Arbetsdomstolen gör nu en annan bedömning och återförvisar målet till tingsrätten för att tvisten ska prövas där – trots klausulen.

En handbollsspelare slöt ett spelaravtal med en handbollsförening som skulle gälla mellan juli 2013 och maj 2015. I avtalet fanns en skiljedomsklausul där det stod att tvister med anledning av avtalet skulle avgöras i Svenska Handbollsförbundets skiljenämnd och inte i vanlig domstol.

I maj 2014 valde handbollsföreningen att säga upp avtalet med spelaren i förtid. Spelaren ansåg att detta skulle likställas med ett avskedande utan saklig grund, vilket enligt arbetsrättsliga regler ger henne rätt till skadestånd.

Istället för att vända sig till Handbollsförbundets skiljenämnd vände sig spelaren till Södertörns tingsrätt för att kräva föreningen på cirka 100 000 kronor i skadestånd.

Som grund för att väcka talan hos tingsrätten hänvisade spelaren bland annat till nämndens interna regler. Av reglerna framgår det nämligen att nämnden endast prövar arbetsrättsliga tvister om både spelaren och föreningen är överens om det. Spelaren menade att hon och föreningen inte uttryckligen kommit överens om att just arbetsrättsliga tvister skulle prövas i nämnden och att nämnden därför inte är behörig att pröva tvisten.

Föreningen hävdade å andra sidan att nämndens interna regel inte var aktuell. Eftersom spelaren inte varit anställd av föreningen utan varit att betrakta som en uppdragstagare ansåg föreningen att tvisten inte var arbetsrättslig. Därför ansåg föreningen att tingsrätten inte var behörig att pröva frågan.

Arbetsrättslig tvist eller inte?

Enligt rättegångsbalkens regler får en domstol inte pröva en tvist om det finns ett avtal som pekar ut en skiljedomstol som behörig i tvisten och en av parterna påpekar detta. I detta fall var skiljenämndens behörighet beroende av om tvisten var ”arbetsrättslig” eller inte. Tingsrätten fick därför avgöra om så var fallet innan de kunde pröva om spelaren hade rätt till skadestånd.

Tingsrätten konstaterade att den ersättning på 1 800 kronor i månaden som spelaren fått endast varit avsedd att täcka de kostnader hon haft för att spela handboll. Summan kunde enligt tingsrätten inte utgjort en ersättning för det arbete som hon utfört åt föreningen. Därför ansåg man inte att hon var att betrakta som en arbetstagare och att tvisten därmed inte var arbetsrättslig. Detta fick till följd att skiljenämnden ansågs behörig och att tingsrätten inte kunde pröva målet.

Spelaren överklagade domen till Arbetsdomstolen, som är nästa instans i arbetsrättsliga mål. Domstolen anser till skillnad från tingsrätten att det avgörande inte ska vara huruvida spelaren är att betrakta som anställd eller inte, utan hur hon utformat sin talan. Eftersom skadeståndsanspråket stödjer sig på regler i anställningsskyddslagen är tvisten att anse som arbetsrättslig, anser Arbetsdomstolen.

Detta innebär att skiljenämnden är obehörig att pröva målet. Arbetsdomstolen återförvisar därför målet till tingsrätten. För tingsrätten återstår nu att pröva själva sakfrågan, det vill säga om spelaren har rätt till skadestånd eller inte.

Vad innebär detta i praktiken?

  • Om det är avtalat mellan parter att en viss skiljedomstol ska avgöra viss tvist dem emellan får domstolar enligt huvudregel inte pröva tvisten. Detta förutsätter dock att någon av parterna påpekar att en skiljedomstol är behörig i frågan. Om de väljer att vara tysta kan frågan trots det prövas hos domstolen.
  • Domstolen kan också pröva tvisten om skiljedomstolen anses vara obehörig att pröva den. Detta kan exempelvis ske om den aktuella tvisten inte anses omfattas av avtalet mellan parterna eller om skiljedomstolen är obehörig på grund av deras interna regler.

Foto: Christine Olsson/TT

 

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

Pinak stor 3.2

Pinak Chakraborty

pinak.chakraborty@alltomjuridik.se