Enligt åtalet skulle anställda vid ett rivningsbolag i Västsverige ha stulit skrot för hundratusentals kronor från sin arbetsgivare. Ändå frias de av både tingsrätten och hovrätten, eftersom den “branschpraxis” om så kallat “lagskrot” som de har åberopat inte har motbevisats.
Fyra anställda på ett rivningsbolag hade under flera år tagit och sålt cirka 30 ton skrot från sin arbetsgivares rivningsprojekt. De åtalades därför för grov stöld vid Alingsås tingsrätt. Enligt åtalet uppgick skrotets värde till hundratusentals kronor.
De anställda medgav att de hade tagit skrotet, men enligt dem hade det under många år funnits ett system i branschen med så kallat lagskrot – det vill säga en tillåtelse att efter överenskommelse med arbetsgivaren ta hand om restskrot för försäljning för arbetslagets räkning. Alla är dock överens om att det handlar om belopp på tiotusentals kronor.
Företagets VD förnekade dock att det funnits något generellt medgivande för de anställda att ta något skrot.
Tingsrätten konstaterade att det fanns mycket som talade emot de tilltalades påståenden om att det skulle ha varit tillåtet att ta skrotet. Trots detta ansåg inte tingsrätten att det med säkerhet var styrkt att någon av de tilltalade hade haft vetskap om att tillgreppen inte varit tillåtna, varför de åtalade friades.
Nu frias de anställda även i hovrätten.
Hovrätten anser att regleringen kring lagskrot verkar ha varit något oklar och diffus, i vart fall under den tidsperiod som åtalet avses. Rätten ansåg heller inte att det gick att bortse från de tilltalades förklaring att systemet med lagskrot fungerat som en dold löneförmån. Därför ogillas både åtalet och arbetsgivarens skadeståndskrav.
Vad innebär detta i praktiken?
- Hårdare regleringar i branschen kan väntas – avseende bland annat vad som är och inte är tillåtet att göra med så kallat lagskrot.
Foto: TT
Eva Clasö/Vanja Eriksson
