Chefen åtalades för bland annat “tillåtande av olovlig körning”. Chefen uppgav att han haft uppfattningen att lastbilen fick köras av en person med körkortsbehörighet B eftersom han trodde att den var att betrakta som ett motorredskap.

Uppsala tingsrätt fastslog att det framgick att fordonet faktiskt var en lastbil i registerutdraget. Rätten konstaterade därför att enligt 2 § lagen om vägtrafikdefinitioner var fordonet att klassa som tung lastbil.

Enligt 2 kap. 5 § körkortslagen får en person med körkortsbehörighet B endast framföra lätt lastbil. Chefen hade alltså tillåtit den anställde att köra fordonet trots att denne inte varit berättigad till det.

Tingsrätten skriver i domen att det framgick att chefen inte hade handlat uppsåtligen eftersom trott att fordonet utgjorde ett motorredskap. Eftersom åklagaren inte gjort gällande att chefen varit oaktsam ogillades åtalet.

Åklagaren ändrade gärningsbeskrivningen

Åklagaren överklagade till Svea hovrätt. I hovrätten justerade åklagaren gärningsbeskrivningen på så sätt att det lades till att mannen alternativt uppsåt hade begått gärningen genom oaktsamhet.

Hovrätten finner det utrett att chefen tillät den anställde att köra lastbilen trots att denne inte varit berättigad till det. Hovrätten anför att enligt utredningen verkar chefen visserligen ha övervägt, och i någon mening undersökt, om lastbilen var att anse som ett motorredskap eller inte. Chefen har trots detta varken granskat lastbilens registreringsbevis eller på annat sätt undersökt fordonets klassificering ordentligt.

Sammantaget finner hovrätten att chefen inte gjort tillräckliga efterforskningar – och därmed handlat oaktsamt. På så vis har chefen gjort sig skyldig till tillåtande av olovlig körning.

Tingsrättens dom ändras därför i denna del. Påföljden bestäms till 35 dagsböter om 200 kronor.

 Vad innebär detta i praktiken?

• I brottmål är domstolen bunden av åklagarens gärningsbeskrivning, som sedan åklagaren ska bevisa i domstolen. Om åklagaren inte har skrivit att den aktuella gärningen har begåtts genom “oaktsamhet” kan inte domstolen döma grundat på oaktsamhet. Det händer därför att en tilltalad hade kunnat bli fälld för ett brott, men frias enbart på grund av att åklagaren inte skrivit en gärningsbeskrivning som matchar hur brottet gått till.