fbpx
 
28 februari, 2016

Aktieägare stämde styrelseledamöter på 14 miljoner

Ett mycket stort skadeståndskrav riktades mot tre enskilda styrelseledamöter. De anklagades för att ha gjort illojala transaktioner och otillåtna värdeöverföringar, vilket missgynnat aktieägarna.

En man i Göteborg stämde tre före detta styrelseledamöter i ett aktiebolag där mannen hade varit delägare. Mannen krävde av styrelseledamöterna ett 14 miljoner kronor stort skadestånd.

Den enorma skada som mannen ansåg sig vara drabbad av bestod av utebliven utdelning. Enligt mannen hade styrelseledamöterna fördelat bolagets vinster så att de tillföll sig själva – vilket gjort att något utrymme för utdelning till den klagande mannen aldrig funnits. Utöver detta ansåg mannen att styrelseledamöterna hade flyttat över stora tillgångar från aktiebolaget till ett annat bolag – ett bolag som ägdes av de tre styrelseledamöterna.

De rättsliga regler som reglerar sådana här situationer finns i aktiebolagslagen, ABL. I ABL finns bland annat den så kallade likhetsprincipen och även likabehandlingsprincipen. Båda dessa principer finns till för att skydda enskilda aktieägare. Enligt likhetsprincipen ska alla aktier av samma slag vara lika mycket värda per aktie (det är dock okej att ha så kallade A- och B-aktier, så länge alla A-aktier är lika mycket värda och detsamma gäller B-aktierna) och enligt likabehandlingsprincipen ska alla aktieägare behandlas lika. Detta gäller exempelvis att antingen ska alla aktieägare få utdelning, eller så får ingen. Undantag från denna princip kräver att samtliga aktieägare samtycker till den ojämlika behandlingen, exempelvis genom ett aktieägaravtal.

I ABL finns också ett regelverk där dels bolaget och dels enskilda styrelseledamöter kan göras skadeståndsskyldiga gentemot aktieägarna. Bolaget har ett vinstsyfte och styrelsens uppgift är att driva bolaget på ett sådant sätt att det gynnar aktieägarna maximalt.

I ljuset av detta krävde mannen styrelseledamöterna på ersättning. Tingsrätten ansåg dock inte att mannen hade kunnat presentera bevis för att styrelsen verkligen hade gjort illojala överföringar eller otillåtna vinstutdelningar.

Mannen överklagade till hovrätten, som instämde i tingsrättens bedömning. Hovrätten ansåg bland annat inte att mannen hade lyckats visa att ersättningarna som betalats ut till styrelsen och VD:n skulle betraktas som förtäckta vinstutdelningar. Ersättningarnas storlek var enligt hovrätten inte i sig sådana att de framstod som uppenbart överstigande normala eller rimliga nivåer.

HD har meddelat att man inte kommer pröva målet, vilket gör att domen nu vinner laga kraft.

Vad innebär detta i praktiken?

  • I aktiebolagslagen finns skyddsregler som ger aktieägare möjlighet att föra talan mot bolaget och dess ledning om ledningen på något sätt skadad aktieägarna – exempelvis genom att undandra aktieägarna utdelning eller på annat sätt inte verka för aktieägarnas bästa. Utdelningsbeslut måste alltid tas på bolagsstämma.
  • Huvudregeln gällande skadestånd är att den som kräver skadestånd också bär bevisbördan i domstolen och därför är den som måste bevisa att skadestånd ska utgå. Det finns dock vissa specialfall där bevisbördan är helt eller delvis omkastad. Ett sådant fall är skadestånd med anledning av olaga diskriminering, där det räcker att den som anser sig diskriminerad kan visa på indicier som pekar på diskriminering. Då går bevisbördan över på den anklagade, som måste visa att diskriminering inte har skett.

 

Foto: Fredrik Sandberg/TT
Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova

nils webb

Nils Ivars
nils.ivars@alltomjuridik.se