En man gifte sig med en ny kvinna utan att först skilja sig från sin gamla hustru. En månad senare gick mannen bort. Tingsrätten har nu ogillat den första hustruns talan om att det senare äktenskapet borde ogiltigförklaras.
En man hade varit gift med en kvinna sedan år 1983. I april 2013 beslutade sig mannen för att gifta om sig med en annan kvinna. Detta gjorde han dock utan att först ansöka om äktenskapsskillnad.
En månad senare gick mannen bort.
Den första frun vände sig då till Stockholms tingsrätt och begärde att domstolen skulle fastställa att äktenskapet mellan mannen och den nya hustrun var ogiltigt och att äktenskapet mellan henne själv och mannen var det enda giltiga.
Huruvida mannen anses vara lagligen gift med den första hustrun, den andra hustrun eller båda två har bland annat betydelse för den kommande bodelningen som sker när en gift person går bort innan dennes kvarlåtenskap (återstående egendom) kan fördelas bland den dödes anhöriga.
Tingsrätten konstaterar nu att det förelåg äktenskapshinder när mannen gifte om sig och att detta borde ha uppmärksammats vid hindersprövningen. Vigselförrättaren borde därför inte ha vigt mannen och den andra hustrun.
Konsekvensen av att ingå tvegifte (när en person gifter sig med två andra personer) är att ett av äktenskapen ska upplösas genom äktenskapsskillnad, utan någon betänketid krävs. Om parterna inte själva löser situationen kan en åklagare föra talan om upplösning av det senare äktenskapet – vilket i fallet vore mannen och hans senare hustrus äktenskap.
Tvegifte innebär dock inte att något av äktenskapen anses vara ogiltigt. Därför kan inte tingsrätten upplösa det senare äktenskapet på talan av den första hustrun, då hon inte är berättigad att föra talan i målet.
Tingsrätten har därför beslutat att ogilla käromålet utan att utfärda stämning.
Vad innebär detta i praktiken?
Foto: TT
Eva Clasö/Vanja Eriksson
